Regelbundna hälsokontroller ger fler år med god hälsa enligt en ny undersökning som har genomförts av Umeå universitet och som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health. Lars Lindholm, professor i hälsoekonomi vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare menar även att regelbundna hälsokontroller kan vara ett mycket kostnadseffektivt sätt att påverka riskfaktorer och dödlighet i befolkningen.
Resultaten är intressanta då de går emot den relativt vanliga uppfattningen inom vården - att hälsokontroller inte fungerar. Denna uppfattning stöds av en metastudie som publicerades av Cochrane 2012. I de inkluderade studierna varierade dock uppföljningstiden, mellan 4 till 22 år, för dödlighet som utfallsmått och även utformningen av hälsokontrollerna varierade i olika grad.
Om Västerbottensmodellen
Sedan Västerbottens hälsoundersökningar, VHU, infördes har mer än 180 000 hälsoundersökningar genomförts. Programmet initierades 1985 i Norsjö kommun och utvidgades i början av 1990-talet till hela Västerbottens läns landsting. Alla som fyller 40, 50 och 60 år bjuds in till sin hälsocentral för en individuell hälsogenomgång som både innefattar en hälsoundersökning och en hälsodialog med en distriktssköterska. Programmet är ett av de största i sitt slag i världen.
Ofta förknippas det metabola syndromet med just övervikt och fetma, men viktigt att veta är dock att man inte behöver vara överviktig för att lida av det metabola syndromet och så många som 40% av alla vuxna med sjukdomen är normalviktiga eller till och med underviktiga!
Hälsoekonomisk vinst
Den hälsoekonomiska analysen visar att västerbottningarna under den studerade perioden 1990 – 2006 har vunnit cirka 3 500 levnadsår, år som västerbottningarna sammanlagt beräknats leva längre. Med en justering för så kallad hälsorelaterad livskvalitet, att alla extra år inte levs med full hälsa, handlar det om cirka 2 900 år som västerbottningarna levde längre med god livskvalitet än om man inte hade genomfört hälsoundersökningarna. För företag kan det här betyda markant färre sjukskrivningar och högre produktivitet eftersom personalen är friskare och orkar mer.
Stora besparingar för sjukvården
Återigen är det dock viktigt att påpeka att man kan vara drabbad av flera av det metabola syndromets komponenter, som förhöjt blodtryck, blodsocker och blodfetter, trots att man är normalviktig eller till och med underviktig. Att regelbundet kontrollera blodtryck, blodsocker och blodfettsnivåer är därför en klok hälsoinvestering för de allra flesta, även för dem som inte tror att de befinner sig i riskzonen för att utveckla det metabola syndromet.
För beslutsfattare är det förmodligen intressant att den förbättrade hälsan och ökade livslängden har inneburit besparingar för sjukvården som är 50 procent större än kostnaderna för hälsoundersökningarna. Varje extra levnadsår med full livskvalitet har i genomsnitt inte kostat samhället mer än 650 kronor. Det kan jämföras med den nationella tumregeln för kostnadseffektiv sjukvård, där en acceptabel kostnad för ett extra levnadsår anses vara en halv miljon kronor.
Den gängse metod som internationellt dominerar för kostnadsnyttoanalyser inom sjukvården är, att på basis av förändringar av riskfaktorer, exempelvis genom att via mätningar av förändringar i blodtrycket, göra en prognos för framtida sjukdom och död. Umeåforskarnas studie har ett bredare underlag än så.
– Genom att vår analys bygger på retrospektiva befolkningsdata över faktiskt inträffad sjukdom och dödlighet över tid, blir resultatet betydligt pålitligare än studier som enbart bygger på prognoser, säger Lars Lindholm.
Den hälsoekonomiska analysen har gjorts av forskare vid enheten för Epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitets medicinska fakultet. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health.
