Arbetsmiljön när vi arbetar hemifrån
PUBLICERAD 13/4/2021
Lästid ca 6 min

Arbetsmiljön när vi arbetar hemifrån

Den 11 mars 2020 förklarade världshälsoorganisationen, WHO, att utbrottet av covid-19 var en pandemi. Från en dag till en annan fick många i Sverige ställa om och börja arbeta hemifrån. Sammantaget arbetar 30–40 procent hemifrån under pandemin.

Vilken betydelse har den snabba omställningen haft och vilka konsekvenser kan den få för vår arbetsmiljö och vårt arbetsliv i framtiden?

I ett regeringsuppdrag har Myndigheten för arbetsmiljökunskap kartlagt och analyserat förutsättningar för arbete hemifrån under coronapandemin samt identifierat eventuella arbetsmiljörisker och andra utmaningar som finns. Kartläggningen bygger på en litteraturgenomgång och en intervjustudie med chefer och experter inom arbetsmiljöområdet.

Kartläggningen visar att både arbetstagare och chefer upplever fördelar med att arbeta hemifrån, men den visar också att det finns risker för ergonomiska arbetsskador och försämrat mående på grund av social isolering.

- Trots inslag av risker kommer sannoliktallt fler arbetstagare att arbeta från den egna bostaden även efter pandemin. Det finns av den anledningen skäl att fördjupa kunskapen om hur ett hållbart arbetsliv kan skapas även när arbetstagare arbetar på distans och från hemmet, säger Johan Stenmark processledande analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Huvudsakliga slutsatser i kartläggningen

Kartläggningen visar att övergången till mer arbete hemifrån har påverkat förutsättningarna för en godtagbar arbetsmiljö på i huvudsak två sätt.

  1. Det har skett en individualisering av förutsättningarna. Det betyder att den enskilde arbetstagarens förutsättningar – exempelvis bostadens storlek, familjeförhållanden, teknisk utrustning i hemmet, kompetens och förmåga att utforma en god arbetsmiljö – spelar större roll för arbetstagarens arbetsmiljö än vid arbete på kontoret.
  2. Övergången har inneburit att arbetet allt mer kommit att påverkas av de digitala mötesverktygens funktion. Men också chefers och medarbetares förmåga att anpassa sig till dem.

- Att arbeta hemifrån innebär också att den enskilda individen själv behöver reglera förutsättningar vad det gäller tid och plats för arbetet. Den externa styrningen minskar och kraven på egen reglering och strukturering av arbetet ökar. Chefers förmåga att leda och styra arbetet via digitala mötesverktyg har stor betydelse för en godtagbar arbetsmiljö vid arbete hemifrån, fortsätter Johan Stenmark.

Övergången till distansarbete har fungerat bra

I både litteraturen och intervjuerna med experter och chefer framkommer att övergången till hemarbete överlag tycks ha fungerat väl och att många arbetstagare är positiva till att arbeta hemifrån. Exempel på fördelar som beskrivs i kartläggningen är minskad stress på grund av att man slipper pendla, möjligheter till koncentration i arbetet och framför allt större flexibilitet vad gäller att kombinera arbete och fritid – det så kallade livspusslet.

De samlade fördelarna med arbete hemifrån under pandemin är så stora att många arbetstagare i flera undersökningar anger att de vill fortsätta arbeta hemifrån även efter pandemin. Det finns tecken på att organisationer kommer att utveckla nya former för arbete efter pandemin som i högre grad bygger på arbete hemifrån.

En chef beskriver hur arbetsmiljönpåverkats positivt av arbetet hemifrån:

- Jag ser stora positiva effekter. Särskilt när vi i framtiden som företag kan göra detta med större frihet. Vi ser att folk är mindre stressade av att slippa stressa till kontoret, i rusningstrafik. Kan ta en kaffe först hemma och läsa mejlen först i lugn och ro.

En chef uttrycker hur hen ändrat inställning till arbete hemifrån:

- Jag måste säga att jag från att ha varit motståndare till hemarbete har jag blivit förvånad över att jag själv klarat så pass bra att fixa hemarbetet. Det har gått ganska bra, ska bli spännande att se vad vi ska gå tillbaka till.

En av forskarna i intervjustudien beskriver fördelen med att arbeta hemma i förhållande till dagens öppna kontorsmiljöer:

- Många tycker att de presterar väl i arbetet hemifrån. Många har varit missnöjda med det öppna landskapet där många tyckte att det funkade dåligt innan.

Arbetsmiljörisker som uppstått i hemarbetet under pandemin

Även om det ur ett arbetsmiljöperspektiv finns fördelar med att arbeta hemifrån visar kartläggningen samtidigt att kända arbetsmiljörisker förvärrats och att nya uppstått vid den snabba och oplanerade övergången till hemarbete. Övergången har också skapat svårigheter med att definiera arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.

Nedan listas några av de risker vid arbete hemifrån under pandemin som identifierades i kartläggningen:

  • Bristande ergonomiska förutsättningar i hemarbetet ökar risker för skador i nacke, axlar och rygg. Samtidigt framkommer farhågor om en fysisk ”belastningsskuld” som kan visa sig först efter en längre tid av mer statisk arbetsställning, fysisk inaktivitet och dåliga ljusförhållanden vid arbetsplatsen i hemmet.
  • När arbetet har flyttats till hemmet och interaktionen mellan chef-medarbetare sker digitalt förändras villkoren för relationen och förutsättningarna för en tillitsfull relation.
  • Vissa arbetsuppgifter kan inte genomföras på samma sätt och vissa roller som varit viktiga på en arbetsplats försvinner eller får en annan betydelse. Detta kan skapa stress för de arbetstagare som bygger mycket av sitt arbete på fysiska möten och samtal.
  • Kartläggningen visar att arbete hemifrån leder till minskad social kontakt, minskat samarbete och försämrat lagarbete. Konsekvenserna kan bli alltifrån minskad motivation och arbetslust till försämrat psykiskt mående och depression.
  • Det finns primärt två arbetsmiljörisker som uppstår på grund av en oklarare gräns mellan arbete och fritid. För det första handlar det om att arbetet trycker undan privatlivet med ökad arbetstid och minskad återhämtning som följd. För det andra handlar det om att privatlivet inkräktar på arbetslivet och påverkar möjligheten att lösa arbetsuppgifterna. Konsekvensen kan i båda fallen bli ökad stress.

En av forskarna i intervjustudien beskriver exempelvis:

- Min närmaste kollega sitter i en liten lägenhet med två barn i gymnasieåldern, och med en man, där alla slåss om uppkopplingen.

En chef beskriver det på följande sätt:

- Det psykosociala är svårt digitalt. Just när det är tuffare samtal, om man exempelvis ska göra en liten markering, ge feedback. De samtalen är inte lika bra på Teams. Resultatet av de samtalen blir inte lika bra. Svårt att se om de tagit in saker eller inte.

Åtgärder på kort och lång sikt

I kartläggningen föreslår Myndigheten för arbetsmiljökunskap åtgärder både på kort och lång sikt för att stärka arbetsmiljöfrågor inför ett arbetsliv som i allt större uträckning kommer att bedrivas på distans. Under pandemin har många arbetsgivare tillsammans med sina arbetstagare utvecklat nya former för arbetsmiljöarbetet. Den kunskapen behöver sammanställas och spridas till första linjens chefer som operativt bedriver arbetsmiljöarbetet.

När arbetet sker i arbetstagarens hem blir varje enskild arbetstagares förutsättningar mer utslagsgivande. Det behövs insatser som stärker arbetstagarnas kompetens och förmåga att upptäcka risker i den egna arbetsmiljön samt att anpassa den egna arbetsplatsen för en god arbetsmiljö.

Även om många ser fram emot att återgå till arbetsplatsen visar kartläggningen att många också kommer att vilja fortsätta att förlägga en stor del av arbetstiden i hemmet. Arbetsgivaren kommer behöva hitta arbetsformer för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete som både ser till dem som befinner sig i arbetsgivarens lokaler och dem som sitter hemma.

Framtidens arbetsliv kommer sannolikt innebära att fler arbetar hemifrån och vi behöver förbereda unga människor för framtidens arbetsliv. Med en individualisering av arbetsmiljön och med förändrande roller i arbetsmiljöarbetet följer att kraven på den enskilda arbetstagarens förmåga att anpassa sin arbetsmiljö och arbetsvillkor ökar.

Områden som behöver analyseras vidare

Myndigheten för arbetsmiljökunskap ser några områden som behöver analyseras vidare.

  • Kunskapen om i vilken grad arbetsmiljöriskerna i praktiken resulterat i skador och sjukdom och i vilken omfattning det skett saknas i dag. Det behövs ökad kunskap om den totala effekten av den förändrade arbetsmiljön och de förändrade arbetsmiljöriskerna under pandemin.
  • Kunskapen om distansarbetets betydelse för olika aspekter av arbetsmiljön är begränsad i både Sverige och de nordiska länderna generellt. Framtida forskning och arbetsmiljöarbete behöver i större utsträckning fokuseras på hur arbetsmiljö skapas i digitala rum och hur förutsättningar för en god organisatorisk och social arbetsmiljö kan skapas när chef och medarbetare är geografiskt skilda åt men delar digitala ytor.
  • Män och kvinnors villkor i arbetslivet skiljer sig åt. Det finns en arbetsdelning som innebär att män och kvinnor arbetar i skilda branscher, har olika arbetsuppgifter och olika positioner i organisatoriska hierarkier. Hur mera lönearbete i hemmet kommer att påverka jämställdheten har ännu inte varit föremål för systematisk forskning. Ökad kunskap inom dessa områden har värde för fortsatt jämställhetsarbete.

Om uppdraget

Från Myndigheten för arbetsmiljökunskap har Johan Stenmark varit projektledare och filosofiedoktor Anders Fredriksson, Vilna och filosofiemagister Olov Wolf-Watz, Strategirådet har på myndighetens uppdrag genomfört analysen och författat rapporten. I projektet har också professor Gunnar Aronsson, Stockholms universitet, medverkat med synpunkter på, och bidrag till rapporten.

Kontaktperson: Johan Stenmark, processledande analytiker Myndigheten för arbetsmiljökunskap 073-840 15 25,johan.stenmark @ mynak.se