HR lyssnar mest på sig själva och de närmsta HR-kollegorna
PUBLICERAD 2021-02-26

HR lyssnar mest på sig själva och de närmsta HR-kollegorna

Vilka källor till information använder sig HR-professionella av inför bedömningar och beslut? Den frågan är i centrum i en ny rapport som publiceras på TemaHR.se den här veckan.

Resultatet från en intervjustudie och två enkätstudier visar en tydlig preferens för interna och subjektiva källor till information, i synnerhet egna kunskaper och erfarenheter samt andra personer i HR-avdelningen, vid beslut om vilka HR-aktiviteter som ska genomföras och hur dessa ska utformas.

En bredd av informationskällor används i HR-arbetet

Enligt rapporten använder HR-professionella flera olika informationskällor i arbetet. Dessa sträcker sig från interna källor som kollegor, chefer, anställda och organisatoriska data, till externa källor som andra organisationer, nätverk, leverantörer och forskning. Att det finns en bredd av informationskällor inom HR-arbetet är positivt. Forskning på professionellt beslutsfattande framhåller fördelarna med att använda flera informationskällor framför en enskild.

Tydlig preferens för interna och subjektiva källor

Däremot visar resultatet på att informationskällorna används i olika stor utsträckning. Egna kunskaper och erfarenheter samt HR-kollegor verkar vara de som används mest i det dagliga arbetet och vid beslut om genomförande och utformning av HR-aktiviteter. Därefter kommer personer i verksamhetsledning, chefer och anställda.

Enligt rapporten är ovanstående källor att betrakta som interna, eftersom de kommer inifrån organisationen. De kan också ses som subjektiva, eftersom de i stor utsträckning utgår ifrån den enskilda individens upplevelser. Riskerna med att enbart använda den här typen av informationskällor är att kunskaper hos enskilda individer kan vara begränsade eller utdaterade. Det finns också en risk för att åsikter, undermedvetna synsätt och politiska agendor påverkar bedömningen.

Externa och objektiva källor mindre vanliga

Organisatoriska data landar i mitten på listan över vilka informationskällor som används mest i HR-arbetet. Därefter följer de externa källorna, det vill säga de som kommer utifrån. Det gäller bland annat inspiration från andra organisationer, nätverk utanför organisationen, externa konsulter och leverantörer, sökmotorer och grupper på sociala medier, branschtidningar och böcker, konferenser och seminarier, samt vetenskaplig forskning.

Passiv användning av vetenskaplig forskning

Vetenskaplig forskning verkar vara mindre populär som informationskälla i HR-arbetet. Resultaten från studierna tyder på att forskning sällan söks upp aktivt i arbetet, utan snarare finns med i bakgrunden och som andrahandskälla. Däremot finns det relativt stora individuella variationer. En förklaring till dessa är skillnader i attityder och praxis i organisationen.

Attityder påverkar användningen av information

Enligt rapporten tycks attityder till forskning och beslutsfattande påverka användningen av flera informationskällor. Osäkerhet kring hur en hittar och bedömer forskning är exempelvis kopplat till användning av organisatorisk data och forskning. På motsatt sätt finns det ett positivt samband mellan självsäkerhet kring forskning och att använda den i arbetet. En personlig positiv attityd till forskning kan också kopplas till mer användning av forskning och böcker, samt mindre användning av egna kunskaper och erfarenheter.

Rapporten kan laddas ner från TemaHR.se här.

Om studierna

  • Intervjustudie: förstudie där fem HR-professionella i svenska organisationer intervjuades.
  • Enkätstudie 1: slumpmässigt urval av aktiebolag med 50 eller fler anställda. 83 svar.
  • Enkätstudie 2: icke-slumpmässigt urval, enkäten distribuerades på LinkedIn och Facebook i grupper för HR-professionella. 164 svar.

För mer information kontakta gärna: 
Astrid Svedérus
astrid(@)temahr.se
070-494 48 57