Hur mår medarbetare som jobbar på distans?

De flesta av oss har den senaste tiden tvingats anpassa oss till en ny verklighet. Vi arbetar hemifrån, isolerade från våra kollegor och uteslutna från de vardagliga sociala sammanhangen på arbetsplatsen. Det finns inte längre någon klar gräns mellan våra privatliv och våra yrkesliv. Vi måste anpassa oss till våra partners mötesscheman, våra tonåringars distansundervisning och våra barn som kallar på uppmärksamhet under våra videomöten. Förutom detta är det inte alla anställda som är bekväma med att anpassa sig till nya processer och verktyg som introducerats i samband med distansarbete. Alla dessa faktorer bidrar till den ökade mängden stress vi upplever i vårt dagliga arbetsliv.

Hitta varningssignalerna!

En ökad grad av oro och ovisshet i världen, nya restriktioner och nya sätt att leva och arbeta på bidrar till att stressnivåerna på senaste tiden höjts hos många personer. I Sverige är psykisk ohälsa den största orsaken till sjukskrivning. Att fokusera på och säkerställa medarbetares mentala hälsa ligger till grund för hela din organisations välmående.

De medarbetare med högst upplevd stressnivå och sämst resurser att klara av att hantera svårigheterna är de som ligger i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. Så länge en situation uppfattas som stressande av en medarbetare har det negativa effekter på hälsan, oavsett om situationen uppfattas som stressande för en utomstående eller ej.

– Vi har sett att många av våra kunder, chefer och HR, kämpar med att veta hur medarbetarna mår vid distansarbete. Många chefer är vana att “leda med magkänslan” som redskap. Man känner av hur teamet mår genom att sitta i samma öppna landskap, äta lunch, småsnacka innan mötena. Vi ser om någon ser dyster ut eller hoppar över fikan och kan följa upp det på ett enkelt sätt. Nu krävs det att vi övar oss i att proaktivt följa upp medarbetarnas hälsa.

Använd dessa tre strategier för att undersöka hur dina medarbetare mår:

Ta initiativ för videosamtal med medarbetaren en gång i veckan eller en gång varannan vecka och fråga hur de mår.Undersök om deras situation förändrats, till exempel vid nya restriktioner i samhället, nya policys inom organisationen, eller andra organisatoriska förändringar.
Kartlägg deras resurser. Hinner de återhämta sig? Vad har de för behov?
Försök ställa specifika frågor, i enrum, och be om konkreta exempel. Utgå alltid från deras praktiska arbetssituation.

Det är en större utmaning att identifiera stressade medarbetare när både du och dina medarbetare arbetar hemifrån. Men det finns fyra varningssignaler som indikerar att en medarbetare mår sämre:

Fler sjukdagar: Eftersom stress leder till ett försämrat immunförsvar är dessa medarbetare oftare sjuka i förkylningar och infektioner, vid sidan av sjukdagar på grund av sviktande mental hälsa och stress. Det kan också vara så att den anställda klagar på huvudvärk eller magproblem.
Förändringar i beteendemönster: Detta är det viktigaste att vara uppmärksam på och innebär förändringar från den anställdas normala eller typiska beteende. Några exempel är att medarbetaren drar sig undan socialt, börjar göra slarvfel, plötsligt blir cynisk, oftare hamnar i konflikter med kunder eller kollegor, dricker mer alkohol eller röker mer.
Förändringar i mående: Ett tydligt tecken på att något inte står rätt till med medarbetaren. Exempel på det kan vara att medarbetaren blivit extra känslig för kritik, blivit mer känslosam, plötsligt börjar gråta eller visar tecken på nedstämdhet.
Tecken på sömnstörning: I princip all psykisk ohälsa bidrar till störd sömn. Tecken på sömnstörning kan vara att medarbetaren försover sig ofta, är synbart tröttare eller börjar göra slarvfel. Var även uppmärksam på om medarbetaren har förändrat sina arbetstider och jobbar tidigt på morgonen eller sent på kvällen.

Vad kan man göra då för att förbättra sina medarbetares mående?

Det viktigaste är att följa upp medarbetarnas välbefinnande proaktivt och att skapa en kultur på arbetsplatsen där man vågar prata öppet om sitt mående. Det gör att man kan upptäcka problem tidigt och förhindra att de växer sig stora. Tidiga insatser är mer effektiva och kostnadseffektiva än senare insatser, som ofta blir dyra och resurskrävande.

Checklista för den som vill förbättra sitt teams mentala välbefinnande:

Var uppmärksam på varningssignaler. Reflektera över dina medarbetare. Finns det några som uppvisar tecken på förändrade beteendemönster på ett mer subtilt sätt som du skulle behöva stämma av läget med?
Prata med dina medarbetare om mental hälsa. När du församtal med dina medarbetare om hur de mår och får en överblick så har du bättre insikt i vad du behöver stötta medarbetarna inom.
Ställ frågor på ett öppet, utforskande och icke-dömande sätt. Syftet är att undersöka och se om du kan hjälpa till.
Anpassa stödet till individen.Någon kanske behöver förändrade arbetstider eller arbetsuppgifter för en period, någon annan kanske känner sig tryggare om de får kontinuerlig information från dig som chef, medan någon annan saknar att ha regelbundna möten på arbetsplatsen.

Av: Milla Leskinen, leg. psykolog och chef över psykologiavdelningen på BlueCall.
Foto: Pressbild