Vårt sätt att arbeta har förändrats snabbt på ganska kort tid. Trots det jobbar vi lika många timmar som för 100 år sedan. Det vill svenska forskare ändra på.
De senaste tio åren har arbetslandskapet ritats om och vårt sätt att arbeta både utvecklats och förändrats. För många har förändringarna inneburit att flexibiliteten och möjligheten att sköta delar av jobbet utanför kontoret ökat, för andra har de resulterat i ännu fler valmöjligheter.
Uppkomsten av nya typer av arbetsplatser har varit stor med allt från kaféer som erbjuder platser att jobba från till kollektiva arbetsytor, så kallade 'co-working spaces', och Hoffice-gemenskaper där entreprenörer och ensamföretagare samlas hemma hos varandra.
Under samma tid har många företag ratat de konventionella kontorslandskapen för att skapa hypermoderna, smarta arbetsplatser eller aktivitetsbaserade kontor.
Vi jobbar som för 100 år sedan
Men trots att arbetslandskapet genomgått stora förändringar och samhället digitaliseras i allt snabbare takt är arbetstiden densamma som den varit sedan slutet av 1800-talet när Henry Ford införde åttatimmarspass i sina bilfabriker.
Framtidsforskaren Peter Siljerud anser dock att vår syn på arbetstid är förlegad - och att den bör slopas. Istället för att belöna arbete efter arbetstid tycker han att arbete ska belönas efter prestation.
- Då du jobbade i fabrik fanns ett linjärt samband mellan arbetstid och vad du skulle åstadkomma. Men det första man gör när man kommer till jobbet idag är att ta en kaffe, slå upp en tidning och försöka se aktiv ut. Sedan kör man Facebook en timme innan man går hem, säger han till Veckans Affärer.
Liknande tankar
Siljerud får medhåll från Roland Paulsen, forskare vid Lunds Universitet, som undersökt hur mycket arbetstid som läggs på annat.
- Jag har gjort en empirisk studie kring tomt arbete och sammanställt andra internationella studier. I snitt i västvärlden ägnar vi oss åt två timmars tomt arbete per dag. Det handlar om rökpauser, privat internetsurfande och sådana saker, säger han i VA.se.
Paulsen går inte lika långt som Siljerud, men han tycker att arbetstiden bör förkortas.
- I relation till hur mycket mer produktiva vi har blivit borde vi arbeta mindre. Sedan 70-talet har produktiviteten mer än fyrdubblats.
Om, eller när, kortare arbetsdagar blir verklighet eller arbetstid inte längre blir måttstocken för arbete återstår att se. Klart är i alla fall att Siljerud och Paulsen har stöd för sina åsikter i färsk statistik som visar att de europeiska länder där man lägger ner minst tid på sitt arbete ligger i topp över hur mycket BNP som produceras per capita.
Anders Nilsson
Källa: Mobilakontor.se
