Jan Einarsson, forskare på institutionen för nordiska språk, vid Lunds universitet, tog en autentisk text och undertecknade den med Ingvar Lundborg respektive Ingvor Lundborg. Båda byrådirektörer. Studien genomfördes 1979 och det visar sig att det inte har hänt mycket sedan dess.
- Ingvars text uppfattades som genomtänkt, välskriven och övertygande. Han anses vara mer trovärdig och kompetent jämfört med Ingvor.
- Ingvors text uppfattades som rörig och oklar. Det var svårt att förstå vad hon egentligen ville ha sagt.
Efter en föreläsning ringde en kvinna och frågade om även kvinnor uppfattade kvinnors texter som sämre. Den tanken hade aldrig slagit mig. Jag sa att jag skulle ringa upp forskaren och fråga. Svaret var att även kvinnor uppfattar Ingvors texter som sämre.
"Scener ur ett äktenskap" visar att vi inte kan lita – på oss själva
Tillsammans med en kollega lät Jan Einarsson, en grupp läsa Ingmar Bergmans "Scener ur ett äktenskap". Han hade ändrat namnen på huvudpersonerna – och låtit mannen framföra kvinnans repliker och tvärtom i hälften av testerna. De som läste texterna ansåg att:
- Kvinnan var mer bevekande, känslosam, personlig, undergiven och öppen – oavsett om hon hade originalmanusets kvinnliga repliker eller undersökningens manliga repliker.
- Mannen ansågs vara mer framgångsrik och nonchalant jämfört med kvinnan oavsett vilket manus han hade.
”Kan konstatera att resultaten liknar de vi kom fram till för 30 år sedan”
Jan Einarsson är idag professor emeritus på institutionen för nordiska språk, vid Lunds universitet. Han har bland annat gått igenom vad ny forskning kommit fram till. År 2009 publicerade han boken ”Språksociologi”.
När jag, för några år sedan, frågade honom vad som hade hänt sedan den första studien, svarade han: ”Jag kan konstatera att resultaten liknar de vi kom fram till för knappt 30 år sedan.”
Frågan är hur mycket vi har förändrats, sedan vårt samtal, på den här punkten. Inte mycket, är min uppfattning. En liten helt ovetenskaplig frågerunda med personer i mitt nätverk, visar att de inte tänkt på det som ett problem. De blir genuint förvånade över resultatet. Hur reagerar du?
Stanna upp i fem sekunder och ställ den enkla frågan: varför sa jag eller vi nej
Om en så till synes enkel sak, som ett mans- eller kvinnonamn, avgör vilken trovärdighet en text får på 2000-talet, är det dags att vi lyfter på slöjan och ser hur vi fungerar på ett omedvetet plan. Vi måste börja tala om och bearbeta våra reaktioner, som styrs av omedvetna tankestrukturer, vilka begränsar vårt tänkande.
De här typen av tolkningar sker kontinuerligt i olika situationer. I styrelsen, ledningsgruppen, teamet, vid rekrytering, på vidareutbildningen, det kreativa mötet, när någon ber en kollega om synpunkter på en text och så vidare.
Så nästa gång du eller någon avvisar det en kvinna skrivit, stanna upp i fem sekunder och ställ den enkla frågan: varför sa jag eller vi nej. Var det för att den var dålig eller för att vi styrs av omedvetna tankestrukturer.
Eller om vi vänder på myntet – varför du eller du och dina kollegor uppskattar Ingvars text. Varför ni anser att han är mer trovärdig och kompetent jämfört med Ingvor.
Det du är medveten om kan du förändra.
Om Tomas Dalström
Tomas Dalström är beteendevetare, föreläsare, författare med inriktning på när, var och hur vi arbetar som bäst och VARFÖR.
Han har intervjuat ett 50-tal forskare och andra specialister. Det har resulterat i två kritikerrosade böcker ”Bäst i text ”Läseboken/Skrivboken” och ”Din hjärna från 2008 är effektivare än den du har idag”. Den sistnämnda har blivit en webbutbildning - Heppicopter-utbildningen
Mer info: dalstromutanh.se och heppicopter.com
