Bonzun är ett mjukvaruföretag som har sin bas i evidensbaserade lösningar. Allt har sin grund i forskning och är fritt från religion och politiska åsikter.
Bonzun består av Bonzun IVF, en fertilitetsapp som finns i 95 länder. Bonzuns virtuella barnmorska och gravidapp i Kina och Bonzun Evolve som hjälper anställda att hantera stress genom att utveckla sitt självledarskap.
2012 tilldelades Bonni Roupé Innovation Against Poverty av SIDA för Bonzuns arbete med att sprida sjukvårdsinformation till landsbygden i Kina. Bonzun ger 15-20 miljoner invånare i Kinas fattigaste distrikt direkt tillgång till kvalificerad mödravårdsinformation. I en fördjupad intervju berättar Bonnie om hur resan började.
Vem är Bonnie?
– Jag började mina första år i skärgården där jag bodde fram tills jag var sex år. Efter mina föräldrars skilsmässa bodde vi hemma hos mormor och morfar i Skälby tills mamma hade landat i Kallhäll, Jag har bott i flera olika Stockholmsförorter som Kallhäll, Jakobsberg, Akalla och Husby. Vi flyttade mycket. Min pappa bodde i Solna, så varannan helg bodde jag i de här blåa höghusen. Min mamma tyckte att det var en bra idé att börja plugga juridik så jag är uppvuxen med en ensamstående mamma som också var student. Jag flyttade hemifrån när jag var 15 år och jobbade då för att försörja mig.
– Parallellt med att jag gick i gymnasiet jobbade jag som telefonsäljare. Jag jobbade också helger på Hemköp. Jag har alltid haft lätt för mig i skolan och gick ut med 4,95 i betyg. Efter att ha sett filmen Trading Places med Dan Aykroyd och Eddie Murphy hade jag en dröm om att bli börsmäklare.
– Jag har gått Marknadsakademien på Stockholms universitet och gick där tillsammans med tre olika årsgrupper. När jag skulle gå på föreläsningarna för min klass så gick jag också på föreläsningarna för nästa termin för att läsa in den tidigare. Jag gick linjen men komprimerade den så att jag skulle kunna vara fri sista året.
Mitt sista år på universitetet, när jag jobbade heltid för Ericsson, jobbade jag på OSF, den delen som hade hand om mobilsystem och reste runt i Sydamerika, Argentina, Brasilien och USA. Det var därför jag ville läsa in alla kurser. Jag tänkte att mitt resande på jobbet kunde jag kombinera med min magisteruppsats.
– Jag har fortfarande det här att jag måste göra saker fortare. Jag tror att jag har en annan känsla för tid än vad andra människor har. Det är som att min tid är i hundår. Någon annan tycker att: ”Men det har bara gått en vecka” För mig känns det som sju veckor. Allt ska hända nu.
– När jag kom ut som nybakad hade jag redan jobbat ett år på Ericsson och fortsatte med det som hette Ericsson Healthcare. Jag plockades in där från den mobila gruppen. Healthcare var kanske 25 år före sin tid.
2000-talet kom med en dramatisk händelse. Hur påverkade det dig?
– Jag jobbade som Managementkonsult inom Internet telecom. Det var det coolaste jobb man kunde ha på 2000-talet. Sedan kom IT-kraschen. (En händelse på 2000-talet, då bolag med fokus på internet och/eller mobiltelefoni växte sig stora på kort tid, övervärderades, tvingades i konkurs eller till försäljning vilket ledde till IT-kraschen. Red. anm.)
Jag väljer att kalla det IT-kraschen och inte IT-bubblan. Det som fanns då var bra saker. Mycket av det som jag såg försvann, men de som överlevde gick det väldigt bra för.
– För mig var det ett ganska stort fall egomässigt. Bolaget jag jobbade på gick omkull. Alla mina kollegor blev arbetslösa. Det var i alla fall då som jag bestämde mig för att segla. Jag hade gift mig tidigt så det tajmade med min skilsmässa. Jag fick sparken samma vecka som jag tog av mig ringarna. Jag var ung, men det är svårt när det än händer i livet.
Det var ett par år av seglande?
– 2001 seglade jag från Grönland till USA. 2002-2003 var jag med på en isbjörnsexpedition runt Svalbard. Det var då jag korsade Ishavet och polhavet.
Det var skönt att få en break från allting och bara segla. Uppleva delfiner som simmar längs båten på nätterna i sällskap av självlysande alger. Se månen gå upp över horisonten och se vad man går för när det stormar. Jag tyckte det var magiskt.
Varför blev det en golftidning?
– Man har ett annat perspektiv när man kommer tillbaka, Jag kände också att det var dags att göra någonting på riktigt. Jag startade en golftidning som hette Red Tee som jag sedan sålde till Golfförbundet.
Då var det någon som sa: ”Red Tee är ditt livsverk” Då tänkte jag: ”Nja, jag är jättestolt över Red Tee, verkligen jättestolt, men det är inte mitt livsverk.” Jag kände att jag hade någonting mer. När sedan den här idén med Bonzun dök upp så kändes det så otroligt meningsfullt.
Hur började resan med gravidappen Bonzun?
– Det började med att jag fick havandeskapsförgiftning när jag var gravid med mitt andra barn. Jag förstod inte att jag var sjuk för jag googlade på symptomen så som jag upplevde dem. Det jag var frustrerad över, när jag sedan fick reda på att jag hade havandeskapsförgiftning, var att den här forskningen inte var tillgänglig för allmänheten.
Det är så mycket som forskarna vet och som läkarna vet som de omedvetet håller för sig själva. Det är inte deras jobb att kommunicera ut det här till den breda massan. Internet var och är fullt av riktigt bra information blandat med saker som är rent av osant och skadligt. Det fanns inget bra sätt att filtrera det.
– Jag tyckte att man som kvinna själv ska få tillgång till den information man vill ha. Man ska inte behöva gå till ett sjukhus för att få reda på om man behöver vara där eller inte. Bonzuns första produkt var en lösning för gravida kvinnor, en virtuell barnmorska.
Hur tog du dig till nästa steg?
– Det började med att jag pratade om min idé högt för att se hur den landade. De första som hörde mig berätta om Bonzun fick höra att jag skulle starta en gravidtjänst för kvinnor i Spanien på spanska. Då var det någon som sa: ”Men varför spanska?” Jag sa: ”För att det är så många som pratar spanska.”
”Men varför inte kinesiska då? Det finns ännu fler kineser.” Var det någon som sa. Då tänkte jag att: ”Ja det gör det ju.” Jag ville ha en global tjänst och tittade då på hur det såg ut i Kina. Fanns det något behov där och hur skulle det fungera?
– Jag sökte ett PLANNING GRANT från SIDA och fick ett på 200 000 kr. Då kunde jag använda de pengarna tillsammans med ett Starta eget bidrag som jag hade fått för att flyga till Kina och helt enkelt kolla om det var en bra idé.
Vad hade du med dig till Kina?
– När jag reste jag till Kina hade jag med mig en PowerPoint presentation. Jag pratade med Kinesiska läkarförbundet, Kinesiska barnmorskeförbundet och Obstetrik läkare (Obstetrik, läran om graviditet, förlossning och barnsäng. Red. anm.) Jag pratade med rådgivare till regeringen inom Public Health. Det Kinesiska Chinese center disease control, alla du kan tänka dig och presenterade det här för att få feedback och få höra vad de tyckte.
Vad sa du att du kunde göra som var möjligt?
– Det jag förklarade och visade, var att vi kunde nå ut med evidensbaserad information direkt till kvinnorna via en app. Alla tyckte att det var en bra idé. Det var precis vad som behövdes men det var ingen som trodde att det var möjligt att göra en app som fungerade på det sättet som jag menade. De trodde inte heller att det var möjligt att få kvinnor att ladda ner den eller att jag skulle lyckas att göra det här.
Jag skissade på hur appen skulle se ut, ritade upp den och byggde innehållet tillsammans med professorer på Karolinska Institutet och Svenska mödravård förbundet.
– Det här var 2012. iPhone hade inte slagit igenom ännu och vi lanserade världens första gravidapp.
”Bonzun är nu listat som första femtech-bolagetpå börsen. Det är lite coolt.”
Hur fick du den tekniska kompetensen?
– Jag har en teknisk bakgrund och ritade upp mitt första program när jag gick i mellanstadiet. Här tog jag hjälp av frilansprogrammerare och designbyråer. Det är många som har varit med i framtagandet. Android-appen och iOS appen byggdes av olika personer. Att bygga appar var också väldigt tidigt så man visste inte riktigt vilken teknik som var bäst och hur det skulle göras. Vi hade en frilansprogrammerare som jag anlitade från Nepal. Honom rekryterade jag över sedan så att han är nu CTO i Bonzun och bor i Sverige.
– Jag behövde också en kines i bolaget. En kompis lillebrorsa hade bott i Shanghai. Jag blev presenterad för hans kinesiska lärares flickvän. Vi åt middag och hon hade mycket bra idéer. Jag erbjöd henne att börja jobba på Bonzun. De är båda kvar i bolaget.
Nu är du bosatt i Shanghai. Vad händer?
– Det tog fart, och vi fick väldigt mycket uppmärksamhet för det vi gjorde i Kina. Under en period när man Googlade på Sverige kom Bonzun högre upp än kronprinsessan.
– Vi vann bästa design för appen (Chinas Top Mobile & Internet Start-up GMIC Beijing 2015. Red. anm.) Vi blev listade som Top Internet Startup (Nominerade till China’s Top Mobile & Internet Startup 2015. Red. anm.) Vi fick pris som Best Social Business in Shanghai och sjukhusen rekommenderade tjänsten. Vi hade barnmorskor som rekommenderade appen för att de helt enkelt tyckte att den var bra. Själva spridningen till kvinnorna var mun till mun.
Vi blev duktiga på digital marknadsföring och det hade vi med oss när vi utvecklade IVF appen som är vår stora kommersiella framgång. Jag var fyra år i Kina.
Vad blev ditt nästa steg?
– Det var dags att skala globalt och det går inte att göra det inifrån Kina. Är man inuti Kina och vill skala behöver man flytta ut från Kina. När vi kom hem till Sverige så utvecklade vi IVF appen. Bonzun IVF är en applikation av den virtuella barnmorskan.
Den här lilla nischen IVF är en otroligt utsatt målgrupp som får väldigt lite hjälp. (In Vitro Fertilization, IVF, en behandling då ägg plockas ut och befruktas utanför kroppen. Red. anm.)
– Vi hjälper par som kämpar med infertilitet. När de genomgår en provrörsbefruktning är det både mycket medicin och mycket ny information. Det är en frustration från sjukvården som har svårt att mäta de här patienternas informationsbehov. Det är också svårt att ta till sig all information när man är hos läkaren. Där har vi en teknisk plattform som innehåller 220 miljoner olika typer av utfall och olika typer av variationer av behandlingsformer så att den kan anpassa sig precis efter vad kvinnan behöver.
2020 när vi skulle skala upp den globalt kom pandemin.
– Vi lanserade den på två kliniker i Sverige, Livio Gärdet och Livio Kungsholmen. Den fungerade och togs emot väl. Då tänkte vi att ”Nu kan vi skala upp den här” och då pausades alla IVF behandlingar i hela världen.
– Fördelen med ett digitalt bolag är att man fort kan dra ner sina kostnader. Vi spenderade 2020 med att vidareutveckla produkten och vänta in rätt läge. När världen började öppna igen då skalade vi upp och vi har nu försäljning i 95 länder.
Berätta om vägen mot börsnoteringen den 13 oktober, 2021
– Vi fick möjlighet att köpa upp ett bolag som hette Papilly som hade en tjänst för stress. Papilly var inte helt olikt Bonzun. Vi hade samma värdegrund och gjorde bara forskningsbaserade tjänster som syftar till att förbättra livskvaliteten för folk. Vi fick tillgång till deras kompetens och kunde också ytterligare hjälpa våra kvinnor inom IVF.
– Stressprogrammet som Papilly hade har bytt namn till Bonzun Evolve och säljs till företag idag. Vi börsnoterades via ett omvänt förvärv. (Omvänt förvärv innebär att ett onoterat bolag tar över börsplatsen från ett noterat bolag. Red. anm.) Bonzun är nu listat som första femtech-bolaget på börsen. Det är lite coolt.
Hur skiljer sig ledarskapet i ett företag i tillväxt?
– I ett tillväxtbolag är man i en experimenterande fas där man behöver hitta rätt, som med den virtuella barnmorskan i Kina. Vi hittade inte riktigt affärsmodellen och var då fria att testa med den här IVF lösningen. När den affärsmodellen satt då kunde vi skala upp. Nu är vi på börsen och kan ha vår tillväxtresa, den riktigt stora. För att hålla hastigheten så har alla i bolaget fått gå Nasdaqs kurs. Alla har fått plugga på. De vet vad som händer så jag hoppas att inte mycket ska förändras.
Vilka är de viktigaste egenskaperna hos en ledare enligt dig?
– Att hela tiden hålla styrfart mot visionen och stötta personalen. Att finnas där och hjälpa dem. Veta när man ska gå ur vägen och bara låta dem köra och veta när man ska finnas där och guida. Jag tycker att en ledare ska ta till vara på det bästa hos människor. Jag tror också att om man själv brinner för målet och vill dit så känner människor av det.
“Det går inte att få stort driv om man har energitjuvar i organisationen.”
Hur bygger du det framgångsrika teamet?
– Att behålla personer som är bra, men också tidigt göra sig av med de personer som inte passar in. Att man är varsam med vilka man släpper in. Man ska ha roligt på jobbet och alla ska trivas. Kommer det in någon som gör att andra människor inte trivs då måste den personen bort. Det spelar ingen roll hur smart, kompetent eller duktig den personen är.
– Kompetens är bra, men intelligens, värderingar och personlighet väger tyngre. Kompetens kan man träna upp. Man kan också ersätta kompetens. Men är det någon som har fel värderingar...ut direkt så fort det går. Är det någon som har dålig energi? De måste också bort.
– Det går inte att få stort driv om man har energitjuvar i organisationen. Det är klart att alla har rätt att få vara ledsna ibland. Men det är något helt annat. Som ledare handlar det om att ha ögonen på om det händer någonting i organisationen som är lite skevt och ta itu med det. Det kan vara obekvämt att säga upp någon som är jätteduktig på sitt jobb för att den personen mobbar sin omgivning. Men det är skadligt för hela företaget och för dem som mår dåligt när de kommer till jobbet för att de har en kollega eller chef som är elak.
Säljande egenskaper/förhandling?
– Jag tror att säljande egenskaper är särskilt viktigt om man kombinerar det med att man har något riktigt bra att sälja. Att sälja är också att kunna förklara det man gör så att folk begriper det. Då kan man samla människor omkring sig som vill vara med på samma resa.
Vad ser du framför dig?
– Min vision med Bonzun är att vi ska vara ett mjukvarubolag med produkter som verkligen har en impact. Att visa att man kan göra evidensbaserad forskning, sprida kunskapen till människor, förbättra deras liv och göra det skalbart. Visa vilken otrolig effekt digital hälsa har när den får skala.
Av: Annika Hegardt
Publicerad i C&L Magasin
