82 % vill se cykling som förmån
Olika typer av förmåner har snabbt gått från att vara ett komplement till att bli en central del av arbetsgivarerbjudandet. I takt med att konkurrensen om kompetens ökar, spelar utformningen av förmåner en allt större roll – inte minst de som är kopplade till hälsa och vardag.
En ny undersökning från Cykelfrämjandet visar att 82 procent vill kunna använda cykling som friskvård, och ännu fler är positiva till ekonomiska incitament för att cykelpendla. Intresset är med andra ord tydligt.
Men det som utmärker resultaten är inte bara viljan – utan vad som står i vägen.
När efterfrågan finns – men erbjudandet saknas
Intresset för cykelrelaterade förmåner har ökat, och fler arbetsgivare erbjuder idag olika lösningar. Samtidigt visar undersökningen att det fortfarande finns ett glapp mellan efterfrågan och tillgång: Endast 8 procent av de tillfrågade har i dag en förmånscykel via sin arbetsgivare. Samtidigt uppger nästan hälften, 47 procent, att det största hindret för att skaffa en är just att arbetsgivaren inte erbjuder det.
Det gör frågan ovanligt tydlig ur ett HR-perspektiv. Efterfrågan finns redan, men möjligheten saknas ofta organisatoriskt.
Låg tröskel, tydliga hälsoeffekter
En återkommande utmaning med många förmåner är att de inte används i den utsträckning som var tänkt. Cykling integreras lätt i vardagen, vilket gör tröskeln låg och nyttan kontinuerlig.
En ny studie från Högskolan i Halmstad visar att så lite som 20 minuters daglig cykling kan kopplas till förbättrad hjärt- och kärlhälsa. Även annan forskning pekar på att regelbunden cykling kan minska risken för exempelvis stroke och andra livsstilsrelaterade sjukdomar.
Cykelfrämjandets undersökning påvisar tydligt att många som har tillgång till förmånscykel faktiskt cyklar mer – både på fritiden och till och från jobbet. En betydande andel uppger även att de ersätter bilresor med sin cykel. Effekten stannar därmed inte på individnivå, utan blir även relevant för organisationens arbete med hållbarhet och resvanor.
Ett område i utveckling
Trots att förmåner i allt högre grad används strategiskt, är cykling fortfarande inte en självklar del av erbjudandet. Det skiljer sig från många andra HR-insatser där fokus ofta ligger på att driva beteendeförändring.
I det här fallet handlar det snarare om att möta en efterfrågan som redan finns.
Det innebär att organisationer som väljer att agera har möjlighet att relativt snabbt skapa värde – både för medarbetarna och i sitt arbetsgivarerbjudande. Kopplingen till hälsa, hållbarhet och vardagslogistik gör frågan relevant inom flera delar av HR-arbetet, inte minst i ljuset av regeringens satsning på ett nationellt rörelseår 2026.
Från förmån till signalvärde
I takt med att förmåner får en mer strategisk roll förändras också vad de signalerar. Det handlar inte enbart om vilka förmåner som erbjuds, utan om vad de säger om arbetsgivaren.
Att möjliggöra cykelanvändning, exempelvis genom förmånscyklar, kan därför ses som en del av ett större sammanhang. Det handlar om hur organisationer förhåller sig till hälsa, hållbarhet och medarbetares vardag.
När allt fler medarbetare uttrycker ett intresse, blir frågan mer och mer relevant: Vilka arbetsgivare väljer att ta vara på potentialen?
Av: Smila Skog, Lease a Bike
