Många stressteorier bygger på vikten av att hitta en balans; om vi skapar en balans mellan krav och kontroll så skapar vi också ett aktivt arbetsliv i positiv bemärkelse, om ens ansträngningar vägs upp av olika former av belöningar så mår vi bra i våra prestationer, om arbetskraven kan balanseras med hjälp av resurser i arbetet så skapas motivation, om vi har en bra balans mellan arbete och övrigt liv så ökar vårt välmående, och om det finns en balans mellan ansträngning och återhämtning, då kan man klara av att hantera ett hektiskt arbetsliv med välmåendet i behåll. Ett tag i alla fall.
Stressforskningen visar också att en gemensam och viktig faktor i allt detta är det sociala stödet. Att vi har trygga och meningsfulla relationer som kan agera buffert när det blir obalans kan många gånger vara det som är avgörande för om prestation och välmående kan gå hand i hand över tid eller om vi hamnar i en situation där vi istället presterar på bekostnad av vårt välmående.
Kvaliteten i det sociala stödet är viktigare än kvantitet
Det sociala stödet handlar inte bara om att man har en massa familj och vänner runt omkring sig som ställer upp. I arbetslivet utgör det här stödet en viss typ av stöttning som hjälper dig med precis det du behöver när du behöver det som mest. Man kan nämligen behöva olika sorters stöd vid olika tillfällen och i olika situationer. Det sociala stödet kan därför delas in i olika kategorier som alla är lika viktiga för att upprätthålla ett hållbart arbetsliv.
– Det värderande stödet
Feedback och positiv förstärkning gör inte bara att du känner dig sedd och bekräftad, du får även hjälp att utvecklas både i din yrkesroll och som person. Generellt så är vi ganska dåliga på att ge feedback – men vi har även svårt att be om feedback och att ta emot feedback oavsett om den är positiv eller negativ. Det är naturligt att tycka att det känns tufft ibland att ta emot konstruktiv feedback, men med lite eftertanke kan man oftast se den goda intentionen i feedbacken och se det som en möjlighet att utvecklas – om den konstruktiva feedbacken genomförts på rätt sätt vill säga. Hur som helst så leder det värderande stödet till både motivation och utveckling.
– Det praktiska stödet
Ibland är det inte lätt att få ihop det! Dygnet har alldeles för få timmar och konstigt nog så har veckan alldeles för få dagar också. När det blir lite väl körigt kan det kännas som en överlevnadsfråga och man kommer behöva hjälp för att få det att gå ihop. Ibland behövs det helt enkelt avlastning. Eftersom forskning visar att vi mår bra av att hjälpa andra, ska du inte vara rädd för att be andra om hjälp. Nästa gång är det du som hjälper till när det kör ihop sig för någon av dina kollegor.
– Det informativa stödet
Man kan inte alltid besitta all kompetens som krävs för att klara av sitt arbete. Även om man har de teoretiska kunskaperna så kanske man inte har de praktiska erfarenheterna. Har man tur så finns det någon i ens närhet som kan hjälpa till genom att svara på frågor och förklara. Vilket är guld värt! Men det finns också stöttande grupper på olika sociala plattformar. Folk gillar att kunna vara till hjälp för någon annan och delar med sig helt gratis av sina kunskaper och erfarenheter. Med hjälp av det informativa stödet kan man öka sin kompetens och stärka sitt självförtroende.
– Det emotionella stödet
Att ha någon att prata med när det är som allra tuffast är tyvärr inte alla förunnat. Men att ha åtminstone en person på jobbet som man upplever bryr sig om en på riktigt är en nyckelfråga när det handlar om att må bra och prestera bra i sitt arbete. Det är därför en fråga som bör undersökas och diskuteras regelbundet mellan chef och medarbetare.
Kvalitet går alltså före kvantitet. För det räcker med att man kan sätta ett namn i var och en av dessa kategorier och det kan vara allt som behövs. Men man bör också fundera på om ens eget namn står med på någon av kollegornas lista över personer som bidrar med socialt stöd på arbetsplatsen.
Vi är alla med(arbetare) eller snarare medansvariga. Och vi är varandras arbetsmiljö
Ja, vem är man egentligen när man kommer in på kontoret? Vem skulle man vilja mötas av själv på morgonen? Sitt negativa jag? Sitt irriterade jag? Sitt trötta jag? Eller den personen man är när man är i balans? Den som lika gärna kan be om hjälp som att ge andra hjälp. Den som har förmågan att både lyssna och säga sin mening. Den som tar sitt ansvar för både arbetsuppgifter och arbetstrivsel. Frågan är befogad eftersom vi alla faktiskt utgör varandras arbetsmiljö. Att skapa en arbetsmiljö som genomsyras av ett tryggt socialt stöd är därför allas gemensamma ansvar.
Att stötta andra precis så som man själv skulle vilja bli stöttad är en förutsättning för ett gott samarbete. Det är ingen svaghet att be om hjälp. Tänk bara på hur bra man mår när man får möjligheten att hjälpa någon annan i ens närhet. Den man vänder dig till för att få hjälp kommer garanterat att må bra av att kunna hjälpa till. Att hjälpa någon behöver ju inte alltid ta tid! Naturligtvis kan det handla om att faktiskt avlasta en kollega med en eller flera arbetsuppgifter, men det kan också handla om att agera bollplank till någon som står inför ett dilemma, eller svara på en fråga där man besitter specifik kunskap. Eller så kanske någon bara behöver höra att man finns där om någon vill prata.
Mer komplicerat än så behöver det inte vara att vara en del i det sociala stödet på arbetsplatsen. Men det kan man behöva bli påmind om då och då!
Lycka till!
-----
Helena Schiller,
Doktor inom folkhälsa
HejEngagemang
Helena har en lång och gedigen bakgrund inom arbets- och organisationspsykologi - såväl teoretisk som praktisk - och har under många år bland annat forskat kring stress och sömn i arbetslivet.
Håll utkik efter Helenas nästa artikel som publiceras i december, där hon skriver om hur vi kan stötta varandra i en arbetsmiljö där vi nästan aldrig träffas fysiskt.
