Snällhet på jobbet – en konkurrensfördel? - Ledarskap

Snällhet ökar kreativiteten

Medarbetare som ”snälltolkar” varandra, det vill säga förväntar sig att kollegorna vill dem väl , vågar också föreslå förändringar och förbättringar. Det bidrar till ett klimat där alla är nyfikna på varandra och nya tankesätt som kan lösa problem och uppgifter. Högt i tak skapar helt enkelt ett arbetsklimat där alla vågar ta plats, utan att riskera att bli utskrattade och kritiserande.

Sätter även snurr på produktivitet

Att vara service- och samarbetsinriktad är andra biverkningar av snällhet som kan komma till nytta för arbetsgivaren. Chefer som slutar lägga alltför mycket press på sina anställda och istället visar omtanke blir faktiskt mer lönsamma, enligt en studie från Stanford. Medkänsla ger ett psykiskt välbefinnande som gör medarbetarna mer engagerade i sitt jobb och ökar benägenheten att de ska stanna på arbetsplatsen. Psykologisk trygghet sänker stressnivån och ökar det sociala och psykologiska välbefinnandet – för hela organisationen.

Snällhet i rekryteringsprocessen

Borde vi då ha ”snällhet” som önskad egenskap redan i rekryteringsannonsen? Ja, varför inte?. Genom att leta efter just snällhet och sympati hos nyanställda har ni större chans att skapa en snällare arbetsplats. Då sätter du som chef också standarden för vad som förväntas av medarbetarna när det gäller attityd och uppförande. Och kanske föregå med gott exempel själv.

Snälla chefer

Givetvis måste både goda chefer och medarbetare kunna ta konflikter och svåra beslut, utan att ha en alltför menlös attityd. Men snällhet behöver inte vara synonymt med konflikträdsla, utan snarare något trygga ledare ofta redan besitter. Tänk själv på den bästa chef du haft eller din närmaste kollega. Ofta är det de snälla som vi vill jobba med igen. Snäll betyder att ni ser varandra och anstränger er för att samarbeta, inte att du inte tar konflikten. Att säga ifrån eller vara rak när något känns fel kan också vara snällt.