Hans Gordon har en av de längsta karriärerna som personbedömare i Sverige. ”Jag tror att jag blev intresserad av psykologi eftersom jag växte upp i en familj där det ständigt pågick saker som jag inte förstod. Det sas saker som inte menades och det menades saker som inte sas.”
Jag har intervjuat Hans Gordon en gång tidigare. 2015 fick jag i uppdrag av en tidning att intervjua honom, när andrepiloten styrde ett flygplan medvetet rätt in i franska Alperna. Etthundrafemtio personer dog. BBC ringde och ville att han skulle vara med i radioprogrammet World Forum, dit människor från hela världen får ringa och ställa frågor till en expertpanel. Dagen efter var han med i ett av BBC:s tv-program.
Han har arbetat med personbedömningar av piloter, för bland annat SAS, i över 40 år. Han är en av världens mest erfarna och kunniga flygpsykologer, med femtio års erfarenhet. Han är docent i pedagogik, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut med en omfattande erfarenhet av konsultverksamhet i den ideella och den offentliga sektorn samt i näringslivet. Idag är han pensionär.
Finns det skillnader och likheter när det gäller att göra en personbedömning av en pilot och en programmerare eller en kontorsanställd?
I grunden är det samma tänk, sen beror det på vilka krav man har. På SAS har de tidigare alltid önskat piloter, som inte bara är duktiga operativt, att framföra ett flygplan, de skulle också vara chefer ombord: både teammedlem och teamledare. Interagera med de andra piloterna ombord, kabinpersonalen och flygledare. Och när en passagerare inte mår bra eller är utåtagerande, skulle de kunna hantera en sådan situation.
Det är ledarskap ur ett bredare perspektiv. Huruvida det alltjämt är sådana krav som gäller för SAS-piloter vet jag inte. Det finns en risk för att man reducerar kraven eftersom nyrekryteringen är en både kostsam och tidsödande process.
Du har skrivit att människan är tämligen trögrörlig och det är just det, som är förutsättningen för att det går att göra förutsägelser om hur en enskild person kan tänkas agera framtiden?
Ja, många vuxna tycks tro att de ständigt förändras, förhoppningsvis till det bättre, genom det som kallas personlig utveckling. Men människan är trögrörlig – åtminstone när hon hamnat i vuxenvärldens mer fasta ramar. Skillnaden mellan sextioåringen och tjugoåringen är oftast inte så stora vad gäller mer fundamentala egenskaper.
Det betyder att det går att göra vissa förutsägelser om hur en enskild person kan tänkas komma att inrätta sitt liv i framtiden. Den vuxne kan dock givetvis ha hunnit med att införliva nya och fler kunskaper, vilka på olika sätt kan korrigera attityder och synsätt.
Ett av de mest uppmärksammade fynden inom psykoanalysen – är begreppet upprepningstvång. Det är också en viktig förutsättning för att kunna göra en förutsägelse.
Ja, när vi hamnar i en situation eller konflikt, försöker vi omedvetet lösa den genom att upprepa gamla mönster. Vi gör samma misstag om och om igen. Eftersom människan inte är medveten om dem, finns det inte någon utarbetad strategisk plan som motiverar varför hon väljer att göra det hon gör; hon bara följer vissa spår, som vore hon tvingad till det.
Förra gången jag intervjuade dig sa du att varje människa har sin breaking point.
Ja, vi människor är som varelser laddade med impulser och drifter. Vi tränar, under lyckliga omständigheter, från tidig ålder i våra sociala miljöer för att hålla balansen mellan olika typer av inre drifter och kraftspel. Det betyder inte att de är försvunna, utan att vi har dem under någorlunda rimlig kontroll.
Det vi kallar för mognadsutveckling, handlar om förmågan att ha rimlig kontroll över våra egna krafter, i vårt sociala samspel med andra. Problemet är att vi kan ha rimlig kontroll under ett givet tillfälle, men när påfrestningarna från yttervärlden ökar dramatiskt, som de kan göra, då kanske kontrollen brister. Varje människa har sin breaking point.
Människans trögrörlighet, vårt upprepningstvång och varje människas breaking point. Vad händer, ur ditt perspektiv, när en person kommer till en ny arbetsplats?
Han eller hon kommer på flera sätt, med hjälp av alla sina sinnen, avläsa möjligheterna att bli – och varaktigt förbli – delaktig i den nya tillhörigheten. Tillhörighet är den psykiska anatomins skelett. Tillit till omgivningen stärker min tillit till mig själv.
För att en förändring ska kunna ske måste du låta dig ingå i en ny, tät, hållbar och i vissa hänseenden fundamentalt annorlunda relation, där de gamla bilderna och föreställningarna, via kommunikation med din nya omgivning, kan byggas ut till nya associationskedjor och symboler.
Det är en förutsättning för att ett nytt tänkande ska utvecklas och för att en förändring ska kunna ske. Förändring genom kunskapsförmedling är också möjlig. Även den sociala press som en enskild person kan utsättas för, via olika typer av grupptryck och mer eller mindre auktoritativa tillrättavisningar, kan också justera det uppträdande man övat och gjort till sin personliga stil.
Hur skulle du börja ett samtal när en person kommer in i ditt rum för att genomgå en bedömning?
Jag brukar skilja på det man kallar en psykologbedömning och en testning. När jag tar emot de som ska bedömas, till exempel ur säkerhetssynpunkt, säger jag ”att du är inte bara här för att bli testad, du är här för att bli bedömd och bedömningen satte i gång redan när du knackade på dörren”.
När jag enbart avser att testa någon handlar det oftast om de rent kognitiva färdigheterna, vilka också är betydelsefulla, eftersom vi människor skiljer oss väldigt mycket åt i det avseendet. Det kan innebära logiska analyser, tester av den spatiala förmågan, arbetsminne och simultankapacitet.
Vid en psykologbedömning inkluderar jag allt jag kan uppfatta hos den andra. Vilka livserfarenheter du har, vad du har gått igenom, vad du har gjort av dina erfarenheter, hur du har omsatt dem, hur du har utvecklats som person, hur du har nått olika grader av mognadsstadier inom dig själv och så vidare. Det är jätteviktiga aspekter.
Jag tittar också på hur du lever ditt sociala liv, vilka relationer du har haft, hur nära och hur länge de varat, familjelivet – hur du ser på det? Och hur du har använt dina erfarenheter?
Vad är målet med din personbedömning?
För mig gäller det att klargöra vad jag har för människa framför mig; vem du är i ett bredare sammanhang. Brett och djupt.
Jag brukar säga att jag tänker ställa frågor som är lite ovanliga för dig och undrar om det är okej. Samtalet berör flera aspekter än det operativa. Om vi tar piloten som exempel så leder enbart frågor om flygkunskap till mager information.
Jag frågar om din utbildning och specialisering. Hur och var du bor, dina intressen förutom yrkesintressen. Jag kan säga: Ta mig bildligt i handen så går vi hem till dig. Beskriv hur det ser ut. Vad finns det i hemmet som är kopplat till dina intressen och engagemang. Vad har du för böcker i bokhyllan, tavlor, tapeter … Vem har valt dem? Du? Din partner?
Läser du någon dagstidning? Varför? Varför inte – hinner inte är kanske svaret. Du kanske kan göra det senare, föreslår jag … Någon säger jag läser bara sporten. Kultur? Hinner inte med. Det kan handla om någon som befriar sig från något som är komplicerat. Jag är egentligen inte intresserad av vad som hänger på väggarna eller vad de läser som inte är arbetsrelaterat, utan vad de har för intressen utanför flygningen. Vad som är lockande.
Tycker de inte att det är konstigt med dina personliga frågor?
Nej, de flesta är snarare upprymda. De är sällan med om samtal av det här slaget och är ovana att hitta ord och formuleringar.
Hur lång tid tar ett samtal?
45–60 minuter.
Fortsättningen kommer i del två av denna artikelserie som kommer att publiceras här på HRnytt.
Tomas Dalström
Om Tomas Dalström
Tomas Dalström är författare, föreläsare, och journalist med inriktning på hjärnan. Han har specialiserat sig på när, var och hur vi arbetar som bäst och VARFÖR. Hans senaste bok ”Din hjärna från 2008 är effektivare än den du har idag”, har han utvecklats till en nyskapande webbutbildning, Cognicopter-utbildningen.
Tomas Dalström har fått nationella och internationella utmärkelser för journalistik, facklitteratur, manus till video/film, multimediaproduktioner och innovationer.
Mer information hittar du på Cognicopter.com och dalstromutanh.se
