Stress är idag ett uttalat problem på många arbetsplatser. Med den höga stressen kommer lägre engagemang, höjd personalomsättning, sänkt produktivitet och högre kostnader för lång- och korttidsfrånvaro. Idag är det vanligt att aktiviteter och insatser för att sänka stress finns på plats men ändå är effekten av dessa svår att se. Varför funkar det inte kanske man tänker som arbetsgivare och chef. En del av svaret är att många mäter och utvärderar stress på fel sätt.
Olika sätt att mäta stress
Enkäter och medarbetarundersökningar kan i bästa fall och om de besvaras sanningsenligt ge signaler om upplevd stress, men säger inget om den fysiologiska belastningen. Blodprover kan visa hormonrubbningar orsakade av stress, men vid det läget har stressen varit påtaglig så pass länge att vi inte längre pratar om förebyggande åtgärder utan reaktiva. Som arbetsgivare vill vi ingripa långt innan stressen visar sig i ett blodprov. Statistik för sjukfrånvaro korrelerar med stress men återigen, som arbetsgivare vill vi ha åtgärder som är mer förebyggande än reparerande. Det är i de preventiva åtgärderna man vinner engagemang, lojalitet, produktivitet och sänkt sjukfrånvaro.
Det bästa sättet att mäta stress och få en helhetsbild är att kombinera biomarkören HRV (hjärtfrekvensvariabilitet) med självskattade symptom. Mätning av HRV låter oss se både kroppens stressnivå i realtid men också exakt när under ett dygn kroppen är som mest stressad. Detta kan den snabbtänkte sedan jämföra med sin kalender för att se vilka av vardagens aktiviteter som belastar oss mest. De objektiva mätvärdena på kroppen ska kombineras med subjektiva svar kring en självupplevd stressnivå framtagen av Karolinska Institutet.
Varför HRV?
Anders Tjernvik, docent i fysiologisk mätteknik förklarar HRV lite närmre. Hjärtfrekvensvariabilitet, eller heart rate variability på engelska, är ett mått på taktfastheten i hjärtats slagrytm. Hos en frisk individ påverkas rytmen starkt av det autonoma nervsystemet. Under återhämtning syns tydligt hur hjärtat snabbar upp vid inandning och saktar ned vid utandning. Under stress försvinner den här variationen och hjärtat stimuleras att slå både snabbare och mer regelbundet. När kroppen är i återhämtning slår hjärtat långsammare och slaglängden varierar från slag till slag. För att mäta kroppens stressnivå kan man alltså titta på hjärtats slaglängd. Hög variation visar på en kropp i återhämtning och en låg variation visar på en kropp under stress.
Klockor och ringar
Många mäter biodata med hjälp av en klocka eller ring. Tekniken som finns i dem är brett tillgänglig men inte lika precis. Att mäta på handleden, långt ifrån hjärtat och med störningar orsakade av rörelse, ger en stor felmarginal och omfattande forskning visar på att tekniken ger för lite information om stress. Det säkraste sättet att mäta HRV är med ett bärbart EKG. Då kan hjärtslagen mätas kontinuerligt och med mycket hög precision.
40% vet inte hur belastade de är
Det är viktigt att vi håller koll på stressen. Forskning har visat att så många som 40% har tappat förmågan att känna när de är belastade och inte. Stress är också lätt att blanda ihop med andra känslor som nedstämdhet eller pepp och glädje. Det rekommenderas att stressmätningar görs två gånger om året och erbjuds alla medarbetare. Trenden visar att många företag väljer idag att satsa på wellbeing och mäta stress regelbundet. I och med det blir wellbeing en självklar – och lönsam! – del av företagets erbjudande till sina medarbetare.
Skribent: Boel Sjöstrand, VD Linkura
