Vad handlar egentligen psykologisk trygghet om?
Vi börjar från början. Psykologisk trygghet innebär att man i en grupp upplever att det är ok att vara sig själv, att man kan stå upp för sina åsikter och uttrycka oro i gruppen. Man litar man på varandra och visar respekt. Man kan visa sig sårbar och erkänna misstag – allt detta utan att man riskerar negativa konsekvenser som att någon himlar med ögonen, blir upprörd eller svarar nedlåtande. Ja, man är i en grupp där man helt enkelt lyssnar på varandra med intentionen att förstå. Känner man sig trygg i sina relationer på arbetet så känner man sig mindre stressad, framför allt eftersom psykologisk trygghet skapar ett klimat av tillit och trygg kommunikation.
Brist på psykologisk trygghet däremot ger utrymme för tystnadskultur och organisatorisk tystnad. En tyst organisation.
Jag tycker man känner de kalla kårarna längs ryggen bara man hör orden uttalas. Där vågar ingen säga vad de egentligen tycker och ingen säger ifrån när saker och ting inte är ok.
Det gäller att hålla med den man ska hålla med för att inte hamna i trubbel. Om man inte var stressad och mådde dåligt innan man hamnade där så gör man garanterat det sen, efter ett tag. När man själv märker att det är lika bra att hålla tyst. Att det blir bäst så.
Vem är egentligen ansvarig för den psykologiska tryggheten i en grupp?
Eftersom vi är varandras arbetsmiljö bär vi alla på ett ansvar. Alla påverkar och alla bidrar. Och i en stressad grupp kommer det finnas större risk för konflikter och irritationsmoment. Inte bara det att man inte har tid att lyssna på varandra på riktigt, troligtvis kommer inte heller misstag att tas emot särskilt väl av någon som redan är stressad.
En stressad person kommer bli ännu mer stressad och till och med upprörd om någon i gruppen på något sätt skulle göra något fel och sabba för de andra. En stressad hjärna är på ”alert-mode”, vilket innebär att frontallobernas lugnande inverkan på det man säger och utstrålar i gruppen uteblir. Man påverkar på så sätt gruppens psykologiska trygghet negativt och man bidrar till lägre grad av psykologisk trygghet. Då, när man ju behöver den som mest.
Ledaren i gruppen har ett stort ansvar att mantla och naturligtvis spelar ledarskapet en mycket viktig roll när det handlar om den psykologiska tryggheten på en arbetsplats. Precis som ledarskapet spelar roll när det handlar om att stävja stressnivåerna på en arbetsplats.
Det krävs ett tydligt ledarskap för att få det att fungera
Ledarskapet och organisationens normer signalerar vad som förväntas och vad som är acceptabelt, vilket därför också påverkar hur medarbetarna upplever sin arbetsmiljö. En ledarstil som till exempel värdesätter medarbetarnas bidrag, idéer och inspel skapar en känsla av att det är ok som medarbetare att uttrycka vad man känner och tycker.
Flera olika studier har visat att ledarens stöd är en viktig del när det handlar om att skapa en psykologiskt trygg arbetsplats.
Man ser också att en stöttande ledare gör att medarbetarna uppskattar arbetsklimatet och arbetsmiljön på ett annat sätt och de känner sig mer dedikerade. Så psykologisk trygghet skapas genom interaktionerna mellan deltagarna i teamet och dess ledare och det påverkas i allra högsta grad av ledarskapet.
Genom att man visar att man bryr sig om sina medarbetare och skapar en tydlighet kring mål och ansvarsområden kan ledaren även bidra till att både känslomässig och kognitiv stress faktiskt minskar. Sammanfattningsvis har man i forskningen sett att i miljöer där krav och press har ökat, så har ett stöttande ledarskap bidragit till både lägre stressnivåer och ökad psykologisk trygghet. Win-win alltså!
Ledarens stöd skapar en känsla av att organisationen faktiskt värdesätter medarbetarens unika bidrag och bryr sig om sina medarbetares välmående. Det påverkar även upplevelsen av den psykologiska tryggheten. Det är därför viktigt att ledaren stöttar medarbetarna och skapar ett klimat med öppen kommunikation och mottaglighet för medarbetarnas upplevelser i arbetsmiljön.
Psykologisk trygghet kan mildra ohälsosamma påfrestningar i arbetsmiljön
Psykologisk trygghet i sig är en form av resurs när det gäller att hantera stress genom att man kan få hjälp att hantera oro eller erkänna och prata om misstag eller misslyckanden. Man har även genom år av forskning sett många positiva effekter på olika arbetsplatser med hög psykologisk trygghet där människor väljer att arbeta kvar, trots påtagligt höga stressnivåer. Man kan även sett att man genom psykologisk trygghet får lättare att ta sig igenom kriser på arbetsplatsen. Vidare har psykologisk trygghet visat sig leda till att medarbetare fokuserar bättre på sina mål, upplever färre distraktioner och blir effektiva problemlösare, vilket i sin tur påverkar företagets prestationer. Och medarbetarnas stressnivåer.
Men så finns det sådana yrken där till exempel misstag kan få förödande konsekvenser. Tänk läkare eller byggingenjör. Samtidigt vet vi ju att utmattade medarbetare och bristande kommunikation kan öka risken för misstag. Och har vi ingen psykologisk trygghet så får vi ytterligare ett problem, eftersom vi inte kan prata om våra misstag. Man vågar heller inte säga till om någonting verkar fel eller ställa ”dumma” frågor med risk för att verka okunnig eller gnällig.
I en arbetsmiljö med hög nivå av psykologisk trygghet så skulle man istället se mer öppenhet vad gäller att uttrycka oro eller egna tillkortakommanden. Man vågar berätta om eventuella misstag och uttrycka oro och samtidigt prata om problem kopplat till stress, höga arbetskrav och brist på balans. Kan man på ett tryggt sätt berätta vad man känner och vad man har för behov så kommer man också att må bättre. På så sätt kan man genom den psykologiska tryggheten i gruppen skapa utrymme för stresshantering och samtidigt minska risken för misstag genom framåtblockande och ett lösningsorienterat fokus. Och det mår ju alla bra av!
Var uppmärksam och se till att ditt bidrag i gruppen leder till trygghet och inte tystnad
Oavsett om du är ledare eller inte så är det viktigt att man står upp både för sig själv och andra, och att man agerar i de fall trista beteenden tar över i gruppen. Och det finns ingenting som hindrar dig att redan idag göra något som stärker dina relationer på arbetsplatsen! Visa dig sårbar, ställ nyfikna frågor till dina arbetskamrater, bjud på dig själv, visa omtänksamhet, inled ett förtroligt samtal, fråga hur någon mår - och var genuint nyfiken.
Lycka till!
Helena Schiller från HejEngagemang!
Doktor i folkhälsa
För den som vill läsa lite mer kring forskningen:
- Work-Family Conflict Impact on Psychological Safety and Psychological Well-Being: A Job Performance Model
- Stress and Turnover Intentions Within Healthcare Teams: The Mediating Role of Psychological Safety, and the Moderating Effect of COVID-19 Worry and Supervisor Support
