Att bli uppmärksammad av CB Insights är ett erkännande få svenska författare inom arbetsliv och kognition får. De är internationellt välrenommerade och deras analyser används av flera av världens största företag. De citeras ofta i medier som New York Times, Wall Street Journal och Bloomberg.
Berätta om bakgrunden till din nya bok. Vad fick dig att skriva den här boken just nu?
Det finns flera förklaringar. En av dem är att webbutbildningen, Cognicopter, innehåller ny forskning och exempel, så det behövdes en ny och uppdaterad bok. Den heter ”Fokusfällor, tidstjuvar och mentala slukhål”.
Under ett drygt halvår har jag utvecklat ett kunskapssystem, Cognitive Catapult² System®, där den nya boken är en viktig del. Hela konceptet har väckt uppmärksamhet utanför Sverige.
Jag är förstås både stolt och glad över att amerikanska CB Insights har uppmärksammat Cognitive Catapult² System®, där den webbaserade Cognicopterutbildningen är en central del.
Internationellt välrenommerade, CB Insights, är kända för att identifiera tidiga skiften inom teknik, beteende och organisatorisk utveckling. Det är ett betydelsefullt erkännande.
Cognitive Catapult² System® – är ett system som adresserar en av vår tids största och mest förbisedda utmaningar: den kognitiva grunden för produktivitet, fokus och välmående. Konceptet förenar neurovetenskap, beteendevetenskap, kognitiv ergonomi, metodik, organisatorisk logik och ekonomi. I stället för lösa enskilda pusselbitar samverkar de och gör det möjligt för människor att använda sin hjärnas fulla potential när de arbetar eller studerar. Det är populärvetenskap som alla kan förstå.
Allt bygger på samma modell, den är grunden för boken, föreläsningar, workshops och webbutbildningarna. Cognicopter-utbildningen, som bland annat innehåller 64 videofilmer – miniföreläsningar, animationer och forskares bilder - ger medarbetarna struktur och kunskap under förändringsprocessen. Förändringsledarutbildningen – för HR, chefer och andra är ett verktyg för dem som leder människor genom förändringen. Den har utvecklats för att täcka fler aspekter av förändringsarbetet - från individens beteenden till organisatorisk spridning och mätbarhet.
De flesta inser inte att de är 80-procentsföretag och vet inte hur de ska vända den negativa trenden.
En annan förklaring till att jag skrivit boken: under mina föreläsningar har jag insett att de flesta vet att det inte är bra att bli störd, men de förstår inte på djupet HUR det påverkar deras prestationsförmåga, stress och hälsa. Och VARFÖR det är så.
En tredje att en student kontaktade mig. Hon ville skriva en deluppsats som ingår i en masterutbildning i ämnet kognitiv ergonomi, eller hjärnergonomi, som det också kallas. Jag bestämde att det skulle bli ett bärande tema i boken. Ett antal medarbetare på ett stort företag gick igenom webbutbildningen, som jag skrivit texter och manus till. Responen var positiv.
Och så vill jag nå beslutsfattarna. De flesta inser inte att de är 80-procentsföretag och vet inte hur de ska vända den negativa trenden. Jag vill visa dem hur de kan skapa hjärnsmarta platser för arbete och studier – och samtidigt nå mätbara vinster. Och, sist men inte minst, vi arbetar inte bara på kontoret idag. Vilka konsekvenser får det för våra hjärnor?
Finns det någon insikt i arbetet med boken som överraskade dig mest?
Att det fortfarande byggs kontor som inte är anpassade till hjärnans sätt att arbeta. Jag skrev redan 2008 om hur dåliga kontorslandskap är för produktiviteten och hälsan. Ett exempel. 57 procent av de IT-anställda i Norden arbetar i landskap. Det är obegripligt. Vilken konkurrensfördel de skulle få genom att styra om och välja en hjärnvänlig arbetsmiljö.
Men även att de som har aktivitetsbaserade kontor inte utbildar sina medarbetare i hur de ska tänka och välja mellan olika rum/ytor. De flesta sitter fortfarande kvar med sina kompisar. Med kunskap kan man förändra. En person skrev: "Jag har blivit mer medveten om de störningsmoment som finns, som jag inte tidigare har reflekterat över. Och…. när jag nu kan åtgärda detta, känner jag mig piggare efter arbetsdagens slut.”
I din tidigare bok argumenterade du för att våra hjärnor blivit mindre effektiva. Vad har förändrats sedan dess?
Det mesta är ogjort för alldeles för många organisationer. Jag undrar vem det var som kom på att vi mentalt ska stå i startblocken under hela eller en stor del av arbetsdagen. För många är arbetet organiserat så att de ständigt måste vara beredda att svara i de interna kommunikationskanalerna. De ska ta ställning till om det är relevant för dem, de förväntas svara och så vidare.
När du arbetar med något som kräver högt fokus så tvingas du använda en del av hjärnans begränsade kapacitet till att ständigt vara beredd att lämna startblocken – så du får mindre kapacitet till själva arbetsuppgiften. Om du tycker att det låter galet, så beror det på att det är det. Vi talar om det som i högtidliga sammanhang kallas företagets viktigaste resurs. I kunskapsföretag och startups är lönekostnaden ofta den största kostnaden.
Vad händer i hjärnan när vi arbetar i en miljö med ständiga avbrott?
Vår uppmärksamhet och vårt minne försämras. Vi kommer inte in mentalt i en ny arbetsuppgift lika snabbt som den som gör färdigt en sak i taget. Effektiviteten minskar. Det gäller även de som tror att de är bra på att multitaska, enligt forskning.
Hur kan man träna upp sin förmåga till djup koncentration?
Det viktigaste är kunskap om hur hjärnan fungerar. För vi har hjärnor som fungerar och reagerar på ett förutbestämt sätt. Vare sig vi vill det eller inte. Precis som naturen.
Hjärnan skannar ständigt av omgivningen för att upptäcka faror. En röst eller en rörelse och du skiftar fokus från arbetsuppgiften till distraktionen. Och det tar alltid tid att komma tillbaka mentalt; att hitta rätt minnestråd och att få upp farten igen. Det är aldrig som att tända och släcka ficklampan på mobilen. Det kan ta upp till 25 minuter och ibland kommer du aldrig tillbaka till den där briljanta idén.
Vad har störst effekt på lärande över tid?
Samma svar här. Kunskap om hur hjärnan fungerar. Att lära sig att lära är nyckeln till framtiden och metakognition är väsentligt i lärprocessen.
Jag intervjuade Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet om barn och inlärning: ”Människans kognitiva förmåga tar tusentals år att förändra. Det genetiska urvalet går långsamt. Det är inte barnen som har förändrats, utan vi har fått en snuttifiering av media i alla former.
Skiftningarna är snabbare och det tvingar ungdomarna att ta till sig materialet snabbare. Det som saknas är tiden och förmågan att sätta samman informationen till större mönster; till en förståelse av materialet … sätta in den nya informationen i ett sammanhang och koppla den till andra områden. Det gör du inte snabbt. Det krävs reflektion och då behöver du pauser emellan.”
Vi vuxna fungerar på samma sätt. Så näringsliv och offentlig sektor har samma problem som skolan, men vi talar inte lika upprört om det.
Hur tror du vi kan skapa en kultur där fokus värderas högre än att ständigt vara tillgänglig?
Organisationer gör som alla andra, då riskerar de ingenting. Vi skapar samma policies som alla andra. Vi vill passa in; inte kallas bakåtsträvare.
Vi måste stanna upp och tänka. Vara framåtsträvare. Vad händer om vi gör tvärtom. Vi måste luta oss mot kunskap om hur människor och organisationer faktiskt fungerar; inte låta oss styras av ”så här har vi alltid gjort” och att stå emot modenycker.
Jag intervjuade Björn Rietz – en av grundarna till den svenska reklambyrån Paradiset och en av arkitekterna bakom det italienska modehuset Diesels internationella genombrott, på 1990-talet. Han berättade att de analyserade vad konkurrenterna gjorde – och gjorde tvärtom.
När jag frågade vad som krävs för att lyckas svarade han:
“Mod. Ledarskap och mod.”
Vi står inför stora förändringar. Hur förändrar AI kraven på vår kognitiva arbetsmiljö enligt dig?
Jag skulle vilja svara så här. De senaste decennierna har arbetslivet förändrats snabbare än någonsin. När IT slog igenom lovades vi högre produktivitet, smartare arbetssätt och mer fritid.
Men verkligheten är en annan:
- Bank of England visar att produktiviteten inte har varit så här låg – under så lång tid – på 250 år.
- IQ-nivåerna sjunker nu för första gången på nästan ett sekel i flera länder.
- Microsofts visar att bara 1 av 10 anställda upplever sig högproduktiva – i Sverige 4 av 10.
- Stressrelaterade sjukskrivningar ökar kraftigt i Sverige.
Den här gången står vi inför ett ännu större skifte: AI förändrar arbetets villkor i grunden.
Och då räcker inte fler verktyg, fler system eller fler policies. Vi måste börja där allt värdeskapande och välmående startar – i människans kognition.
Tänk dig att du får en timme med en ledningsgrupp. Vad skulle du börja med?
Jag skulle börja med att säga att de flesta företag är 80-procentsföretag idag, om ens det, på grund av alla distraktioner. Det gäller förstås även andra organisationer.
Sedan skulle jag ta upp den tumregel som växt fram under resans gång. Jag kallar den för 6-minutersregeln:
Om en person inte arbetar sex minuter varje timma på grund av olika distraktioner, motsvarar det en hel månadslön efter 10 månader. För hela organisationen blir det betydande summor.
Till det ska läggas förlorade intäkter på minst lika mycket som ska bidra till ett företags vinst och gemensamma kostnader.
OBS! Det handlar inte om de pauser vi ska ta för att vara produktiva.
Och så skulle jag visa den här videon, vars innehåll är en förklaring till varför CB Insights upptäckte mig.
Du kan köpa ”Fokusfällor, tidstjuvar och mentala slukhål” hos Bokus
Annika Hegardt
Om Tomas Dalström
Tomas Dalström är föreläsare, författare och journalist med inriktning på hjärnan. Han har specialiserat sig på när, var och hur vi arbetar som bäst och VARFÖR. Han har skrivit fyra böcker som utgår från forskning. Den senaste heter ”Fokusfällor, tidstjuvar och mentala slukhål”. Han har utvecklat ett nyskapande kompetenssystem - Cognitive Catapult² System® och en webbutbildning, Cognicopter-utbildningen.
Tomas Dalström har fått nationella och internationella utmärkelser för journalistik, facklitteratur, manus till video/film, multimediaproduktioner och innovationer.
Mer info: cognicopter.com
