Många nordiska företag har investerat tungt i digital utveckling. Men insikter från en rapport Radar har genomfört på uppdrag av oss, Frigör potentialen 2025, visar att denna mognad inte speglas i produktivitet. Endast 60 procent av IT-projekten håller kvalitet, samtidigt som mer än hälften överskrider budget. Orsaken? Silo-tänkande mellan IT, verksamhet och ekonomi, samt otydlig koppling mellan teknikbeslut och affärsmål. Att satsa på teknik utan att förankra den i en gemensam styrmodell leder sällan till långsiktig effekt.
I takt med att digitaliseringens hastighet ökar blir den traditionella återställningsplanen otillräcklig. Krav på datasuveränitet, identitetsstyrning och snabb omställningsförmåga är idag centrala för att säkerställa verklig driftssäkerhet och affärsförmåga. Kartan ritas om – vi måste planera för att bli motståndskraftiga genom att vara följsamt adaptiva under press, inte försöka agera vågbrytare.
Då levererar organisationer som byggt sin styrning och kultur för flexibilitet, snarare än de som enbart förlitat sig på återhämtning.
Internationella analyser, som WEF:s Future of Jobs 2025, visar att 85 procent av arbetsgivare planerar omfattande kompetensomställning, samtidigt som 40 procent av dagens kompetenser riskerar att bli föråldrade på fem år. Det är ett kraftfullt argument för att bygga organisationer som snabbt kan anpassas i grunden, inte bara rustas för teknisk återställning.
Det finns inga tekniska bryggor som kan ersätta fungerande styrning. Framgångsrika företag som verkligen levererar kontinuitet har transparens över kostnader och resurser, vilket låter dem fatta beslut baserade på värde snarare än kostnadspress. Teknikägande flyttas upp i ledningen, som ser kontinuitet som en strategisk disciplin snarare än en IT-angelägenhet. Detta skapar förutsättningar för en kultur där kontinuerlig förändring, snarare än stabilitet, är normen.
I praktiken betyder det att när nästa globala händelse inträffar, vare sig cyberattack, leveranskedjeproblem eller regulatorisk skiftning, innebär det inte en avstängning, utan en återhämtnings kapacitet som är inbyggd i organisationen. Då levererar organisationer som byggt sin styrning och kultur för flexibilitet, snarare än de som enbart förlitat sig på återhämtning.
Vad kan då svenska organisationer göra för att få till denna förmåga?
Här är fyra råd jag vill skicka med:
- Skapa tvärfunktionell styrning
Etablera gemensamma nyckeltal för IT, ekonomi och verksamhet som fokuserar på värde snarare än kostnad. - Prioritera tydlig kostnadsbild
Få transparens i vilka IT-kostnader som ligger var i organisationen, så att beslut kan fattas med full insikt. - Investera i organisatorisk förmåga
Omstrukturera roller och processer så att verksamheten snabbt kan ställas om vid behov. - Se kontinuitet som kultur
Planera för förändring som det normala, inte som undantag. Det kräver ett nytt förhållningssätt från högsta ledningen ut i organisationen.
Att sluta planera för stabilitet och börja bygga för förändring är kanske den viktigaste strategin för ledningsgrupper som vill säkra konkurrenskraften i en osäker framtid.
Jonas Olsson, Nordenchef på Nagarro
