Sant eller falskt? Vikten av källkritik i moderna rekryteringsprocesser
PUBLICERAD 8/10/2024
Lästid ca 3 min

Sant eller falskt? Vikten av källkritik i moderna rekryteringsprocesser

Bedragare som utger sig för att ringa från din bank, falska nyheter från källor som framstår som pålitliga och AI-genererat innehåll. Källkritik har nog aldrig varit viktigare än nu, framför allt om den eventuellt osanna informationen ska ligga till grund för viktiga beslut. Hur viktigt är det att vara källkritisk innan du fattar ett anställningsbeslut och hur ökar du ditt skydd mot felrekryteringar?

För jobbsökare kan en lyckad rekryteringsprocess medföra många fördelar vilket kan motivera kandidater att framställa sig själva på ett sätt som inte speglar verkligheten. Om uppgifterna inte verifieras finns det en risk att arbetsgivare anställer personer som saknar de egenskaper, förmågor och kompetenser som är nödvändiga för att utföra det aktuella arbetet. Sådana felrekryteringar är ofta förenade med enorma kostnader.

3 skäl till att vara källkritisk i rekryteringsprocessen

  • AI-genererade personliga brev. Med hjälp av generativ AI kan kandidater skapa personliga brev baserade på de kriterier som presenteras i jobbannonsen, med risken att delar av innehållet inte stämmer.
  • Lögner under anställningsintervjun. Vetenskapliga studier har visat att en majoritet av kandidaterna ljuger under anställningsintervjun.
  • Fusk på tester. Begåvningstest är en relativt vanlig urvalsmetod som används för att bedöma kandidaternas snabblärdhet och problemlösningsförmåga. Genom att låta AI-modeller lösa testuppgifterna kan många kandidater få ett högre testresultat än om de själva hade löst uppgifterna.

Risker med att inte vara källkritisk

Kostnaden av en felrekrytering

Om en person i rekryteringsprocessen framställer sig på ett sätt som ger sken av att den är väl lämpad för det aktuella jobbet, och sedan inte presterar när den väl anställs, kan det resultera i försämrad produktivitet och kostnader relaterade till att hitta en ersättare. USA:s arbetsmarknadsdepartement har beräknat att en felrekrytering kostar ungefär 30% av den anställdes årslön.

Kontraproduktiva beteenden

Utöver risken att anställa någon som inte klarar av att utföra arbetsuppgifterna kan en felrekrytering resultera i att en person som uppvisar kontraproduktiva beteenden anställs. Med kontraproduktiva beteenden avses bland annat sexuella trakasserier, ogiltig frånvaro, mobbning och stöld. Om en anställd uppvisar sådana beteenden kan det leda till juridiska processer, förlorade intäkter och ökad sjukfrånvaro bland medarbetarna.

Eftersom det är osannolikt att kandidaten självmant berättar att den är benägen att uppvisa sådana beteenden är det viktigt att samla in information från fler källor än kandidaten.


Webinar: Varför och hur du bör applicera källkritik i din rekryteringsprocess

När: 24 oktober, 12:00 - 12:45

Anmäl dig här


Hur du ökar skyddet mot felrekryteringar

Referenstagning är ofta den enda urvalsmetoden i en rekryteringsprocess där informationen om kandidaten kommer från någon annan än kandidaten själv. Genom att samla in data från kandidatens tidigare arbetsgivare kan du verifiera de uppgifter kandidaten själv har lämnat och samtidigt passa på att ställa kompletterande frågor.

Referenstagningens betydelse för att upptäcka möjliggörare

Brottsförebyggande rådet publicerade nyligen en rapport i vilken det framgår att noggranna referenstagningar kan användas som ett skydd mot så kallade möjliggörare. En möjliggörare är en person som missbrukar sin anställning för att hjälpa kriminella nätverk. Om en kandidat på tidigare arbetsplatser har uppvisat icke önskvärda beteenden utan att detta har polisanmälts kommer detta inte att synas i några offentliga register. Därför är kontakten med tidigare arbetsgivare via referenstagning ett viktigt komplement till andra bakgrundskontroller såsom utdrag ur belastningsregistret.

Tips på referensfrågor utifrån kravprofil och riskanalys

Ett tips när du väljer vilka frågor du ska ställa i referenstagningen är att utgå både från kravprofilen och en riskanalys. Frågor baserade på kravprofilen kan användas för att säkerställa att kandidaten framgångsrikt kommer att kunna utföra arbetsuppgifterna. Riskanalysen kan vägleda dig i vilka frågor du bör ställa för att fånga upp beteenden som kandidaten självmant inte kommer berätta om.

Om du till exempel ska anställa någon inom hälso- och sjukvård som i sin roll kommer att ge mediciner till vårdtagare kan det i referenstagningen vara relevant att fråga om kandidaten i tidigare anställningar har brutit mot interna riktlinjer och föreskrifter. Detta för att inte äventyra patientsäkerheten.

Om du ska anställa någon som kommer att få tillgång till era IT-system kan det i referenstagningen vara relevant att fråga om kandidaten har brustit i hanteringen av känsliga uppgifter.

Vill du ha fler tips på hur du ökar ditt skydd mot felrekryteringar? Den 24 oktober anordnar Refapp ett webinar där du får veta mer om källkritik, AI användning och hur du verifierar informationen i dina rekryteringsprocesser.

Mer info och anmälan här