Företagande och politik
Valspecial

Lästid : 11 min

Företagande och politik

2009 blev han listad av Affärsvärlden som en av näringslivets mest inflytelserika personer under 40. Sedan 2015 är han VD för organisationen Företagarna. Här berättar han om sin syn på valet, politikerna och de viktigaste valfrågorna.


“All politik, på nationell, regional och kommunal nivå påverkar förutsättningarna för företagandet.”


Vem är Günther Mårder?

- Jag arbetar som yttersta företrädare för de 60 000 företagare som är medlemmar i Företagarna. Varje företagare driver i snitt två företag var. Det innebär att det är långt över 100 000 företag som styrs av våra medlemmar. Mitt huvuduppdrag är att hjälpa dem att få bättre förutsättningar för att kunna starta, driva, utveckla och även avveckla sina bolag. Då kommer det tvunget att innebära att det blir mycket politik.

All politik, på nationell, regional och kommunal nivå påverkar förutsättningarna för företagandet. Företagsperspektivet är relativt ovanligt i politiska sammanhang. Det hänger samman med att företagare i låg utsträckning engagerar sig i politiken. 
Skälet till det tror jag är att strukturerna inte passar. Det politiska arbetet utgår från långa möten där man stöter och blöter frågor med omfattande underlag. Ganska mycket ord och mindre handling. Det är tjänstepersoner som sedan ska verkställa det och myndighetschefer och deras organisationer som ska utföra det.

- En företagare är mer handling än ord. Vill gärna arbeta snabbt och effektivt och är rädd om varje använd minut. Där finns det en frustration när man kommer in i politiska sammanhang. För att ändå få det här företagarfrågorna upp på agendan är det viktigt att det finns en organisation som kan vara brygga mellan politiken och företagandet. Vi kan vara företagarnas röst och vi kan prata politiskt. Det blir en viktig del i arbetet och därför är vårt politiska engagemang väldigt stort. 


“Fyra av fem jobb skapas av de medlemmar jag företräder och ofta av företag med färre än femtio anställda.”


Det är inte partipolitiskt. Vi vill att alla partier ska tänka och prata mer om det som skapar grunden för vår välfärd. Att vi har arbeten att gå till. Att vi betalar skatt på de arbetsinkomster vi får och att vi omfördelar de resurserna för att skapa ett samhälle som vi alla vill leva i. Man pratar ofta om jobb, men väldigt lite om hur jobb ska skapas. Fyra av fem jobb skapas av de medlemmar jag företräder och ofta av företag med färre än femtio anställda. Det är inte heller speciellt känt i politiken. 

Nu är det valår. Hur går dina tankar?

- För att vi ska veta vad vi får måste vi få en tydlig berättelse om vart vi är påväg. I det politiska samtalet så tycker jag, i allt väsentligt, att det saknas tydliga politiska målbilder. Vi har fått ett landskap i politiken där saker som är rena övertygelser bara på en vecka kan vändas 180 grader och bli lika självklart åt andra hållet om bara opinionen vänder snabbt. 

Man har hört flera ledande politiker och partiledare referera tillbaka till senaste valresultatet. Om det inte har varit framgångsrikt så säger det: “Varför var vi inte framgångsrika?” Då är analysen den att: “Vi hade inte tillräckligt bra svar på de frågor som väljarna ställde.” Med det så säger man indirekt att: “Vi borde ha svarat annorlunda.” Istället för att faktiskt erkänna att: “Våra idéer om vart vi ville föra Sverige delades inte av befolkningen.”

Kan du ge ett exempel?

- Ta frågan om att exportera vapen till ett land i krig. Det är en fullständig självklarhet idag. Det bjuds inget som helst motstånd, inte ens från Vänsterpartiet. Men om du i början av året skulle ha frågat Vänsterpartiet: “Skulle ni kunna tänka er att ta ställning i ett pågående krig för ett land som blir invaderat och skicka vapen, pengar, förnödenheter och minröjningsutrustning?” Svaret hade varit solklart: “Aldrig i livet”. Även om det hade varit våra närmaste grannar, Norge, Finland eller Danmark, så tror jag att man inom Vänsterpartiet hade varit mycket tveksamma. Samma sak med Miljöpartiet. Plötsligt så är det en självklarhet. Hela den neutralitetsidé som vi har haft, försvann över en natt. 

Vår statsminister höll ett tal till nationen, där hon med självklarhet förklarade att: “Så här gör vi.” Opinionen svänger mycket snabbare nu och politiken har blivit duktigare på att svänga med opinionen. 


“Hur kommer regeringsalternativet att se ut givet olika valutfall?  Det där är en fråga som många politiker kommer att ducka för.”


Är det en fördel?

- Rent generellt så tror jag att Sverige hade mått bra av politiker som tänkte och agerade mer som företagare när det gäller målsättningar. Framgångsrika företag är duktiga på att formulera långsiktiga mål. Sedan klär man den här målbilden i berättelser kring vad vi ska göra och hur vi ska göra det. Varför det är så eftersträvansvärt att ha det här målet om fem till tio år. Den typen av berättelser har vi väldigt lite av i det politiska samtalet.

- Jag tror att vi skulle må bättre av att få höra de politiska visionerna. Om man vet att man går mot något eftersträvansvärt så är man beredd att göra mycket större uppoffringar längs vägen.

Om vi ska tänka i idrottstermer. Vasaloppet och målbilden. Att korsa den här portalen i Mora. Se klocktornet när man kommer mot upploppet och känna känslan av folkets jubel. Man gör en prestation man trodde var omöjlig. Det är den målbilden du måste intala dig själv och alla andra som ska göra den här enorma prestationen. Du ska inte stirra dig blind på att du ska åka nio mil på skidor, göra det på en dag där förutsättningarna kan vara precis hur som helst. 

Om du fick ställa en fråga till de politiska partierna. Vad skulle den frågan vara?

- Hur kommer regeringsalternativet att se ut givet olika valutfall?  Det där är en fråga som många politiker kommer att ducka för. Ingen företagare skulle någonsin agera på det sättet. 

Vi vet mycket väl vilka som är det sannolika utfallen. Vi kommer veckorna före valet kunna säga att med 70 % sannolikhet blir det alternativ ett. Med 20 % sannolikhet blir det alternativ två och med 10 % sannolikhet blir det alternativ tre. Men något av det här blir det.

Att faktiskt våga ta det här diskussionerna som tog oändligt med tid efter förra valet och som jag uppfattar slog mot förtroendet för politiken och även valet dessförinnan med decemberöverenskommelsen.

(Regeringskrisen i Sverige 2014 som ledde till decemberöverenskommelsen var en överenskommelse mellan sex av riksdagens åtta partier och avsikten var att stänga ute Sverigedemokraterna från inflytande. Red. anm.) 
(Januariavtalet 2018, var en skriftlig överenskommelse mellan riksdagspartierna Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna, för att kunna utse regeringen Löfven II. Red. anm.)

- Två val i rad har vi fått bekymmersamma situationer som slår tillbaka mot politiken till följd av att man inte vågar ta det viktiga samtalet om hur vi ska hantera olika resultat.

Jag tittar tillbaka på den enorma besvikelse som fanns hos många väljare från företagarledet. Där man hade lagt en röst på LIberalerna eller på Centerpartiet i tron om att det var en röst på en viss typ av politik tillsammans med en viss typ av människor och sedan blev man grundlurad.

Å andra sidan om man tittar på deras resonemang innan så fanns det väldigt tydliga drag. Det viktigaste för dem var inte att få igenom sina egna politiska förslag. Det viktigaste var att isolera ett enskilt parti, Sverigedemokraterna, från inflytande. Det var överordnat att få goda förutsättningar för att genomföra sin politik. 

Kan du ge ett exempel på där man kände sig lurad?

- Om vi tittar på Centern och Liberalernas önskemål om vilka politiska reformer man hade velat se genomförda under den innevarande mandatperioden. Det var sannolikt att det skulle få igenom det reformerna tillsammans med Kristdemokraterna och Moderaterna med stöd av Sverigedemokraterna. Man hade kunnat få enorma politiska framgångar rent reformmässigt. 

Ta till exempel det vi trodde att vi skulle få, en reformerad arbetsrätt. Centerpartiet slog sig för bröstet och skröt om att det hade fått in den här skrivningen i januariavtalet. Arbetsrätten skulle moderniseras och särskild hänsyn skulle tas till små företags villkor. Nu sitter vi här, tre år senare och kan konstatera att det har inte alls skett. Moderaterna och Kristdemokraterna hade gärna drivit på i den riktningen. 

Har du fler exempel?

- Vi kan ta reformeringen av Arbetsförmedlingen. Det har varit en stor hjärtefråga för Centerpartiet. De var glada över att ha fått in den skrivningen i januariavtalet. Vad har i själva verket hänt? Man pratade om att det ska vara mer marknadsanpassade hyror och skröt om det. Har det hänt?

Varenda skrivning som fanns i januariavtalet som var förknippad med att frågan var tvungen att beredas och utredas och där du ska göra det tillsammans med en part som är helt ointresserad av att göra det. Det är politik som skär i hjärtat på den du ska samarbeta med. Det är inte en bra miljö för samarbete.

- Jag skulle vilja höra partiledarna prata om samhället om tio år. Hur mycket skiljer sig det socialdemokratiska samhället jämfört med det moderata samhället? Man kan göra som framgångsrika företagare gör. Vi går ut på en promenad för att förklara vad är det du ser och vad är det du observerar? Hur har samhället förändrats? Vad är den största skillnaden som skulle göra att vi inte känner igen oss jämfört med idag?

Låt respektive partiledare förklara vart vi är på väg. Om vi vet vart vi är på väg, och vi känner att det är eftersträvansvärt, då kan vi vara beredda att göra uppoffringar idag för att nå det högre målet. 

Vallöften som inte uppfyllts sett ur företagarnas synvinkel?

- Man skulle se över och förenkla 3:12-reglerna. (3:12-reglerna kallas det regelverk för ägarbeskattning som gör att utdelning från småföretag i vanliga fall beskattas högre än utdelning från storföretag. Red. anm.) 

- Om man ska sammanfatta vad reglerna innebär: “Hur ser regelverket ut för en småföretagare när det kommer till att ta utdelning från verksamheten?”, “Vilken beskattning som ska råda?” 

Det är en punkt som intresserar oss jättemycket och som skulle beröra alla våra medlemmar som bedriver aktiebolag. Den skulle man förenkla och vi ställde frågan omedelbart till näringsministern som då var nytillträdd, Ibrahim Baylan: “Vad är avsikten med punkten?” Även om det inte är Socialdemokraterna som drivit på att den ska finnas med där så säger han: “Den är till för att titta på förenklingar, inte försämringar.” Frågan har inte ens varit uppe på bordet under den här mandatperioden. 

Vad säger företagen är det viktigaste frågorna?

- Enligt en undersökning som vi gjorde i höstas så var frågan om energipriser, drivmedelspriser och försvarsfrågan överhuvudtaget inte aktuella. Vi hade inte sett det problem som nu dominerar den dagliga agendan. Då var det vård och omsorg, skola och utbildning, lag och ordning, näringsliv, företagande och integration. Det var de fem områden som företag prioriterade mest. Jag tror att just vård och omsorg fick en så hög placering p.g.a. av sin aktualitet under hösten. Vi var mitt uppe i en restriktionsekonomi till följd av pandemin som drabbade väldigt många företagare.

Det finns ingenting som är högre prioriterat än mänskligt liv. Att vi stoppar spridningen av ett virus så att vi kan komma igång med våra liv igen. Samma sak om vi tittar på frågan om brott. Om vi inte har ett rättssäkert samhälle då kan vi överhuvudtaget inte bedriva en verksamhet. En företagare är normalt sett väldigt jordnära i de frågor man tycker är det viktigaste. 

Vad är det viktigaste frågorna nu?

- Det vi har sett nu, om vi tar drivmedels- och energipriserna, är en ny typ av bidragsekonomi. Vid tre stora presskonferenser har vår finansminister, Mikael Damberg, presenterat nya bidrag för att kompensera för prisutvecklingen på bensin, diesel, el och försämrade förutsättningar för jordbruket. Man kastar miljarder och åter miljarder för att kompensera prismässigt istället för att titta på hur vi kan lösa det här problemen långsiktigt. Inget i den politiken har varit framtidsorienterat för att undvika att det här situationerna ska uppstå igen genom att öka utbudet och förbättra förutsättningarna.

- Det mest provocerande stödet just nu är på el-sidan och avslutas sista mars. Så fort elpriset är under en krona får jag betalt för att använda mer elektricitet i mitt hem. Det innebär att för varje kilowattimme som jag konsumerar får jag 85-90 öre i ersättning från staten efter att jag har betalat priset för elen. Det driver på en ökad konsumtion.

- För egen del har jag sänkt min energiförbrukning med 40 %. Jag har 17 grader inomhus jämfört med 21 grader, vilket jag brukade ha. Jag stänger av min värmepanna så fort vi har morgontoppen och eftermiddagstoppen för att inte konsumera någon värme under de här topparna och höjer istället värmen under natten när vi har lågt elpris. Den här typen av beteende skulle vi behöva mer av.

- Problemet är att vi människor agerar likadant varje dag, och vi gör det samtidigt som alla andra. Vi gör ungefär samma saker på morgonen och det går åt mycket el för att göra det. Sedan har vi ett överskott alla andra dygnets timmar då massa el går till spillo för vi inte kan konsumera det. Vi får exportera det genom gigantiska ledningar ner till kontinenten med stora förluster i effekt.

Har vi för många politiska partier i Sverige?

- Absolut, vi mår inte bra av att ha ett antal partier som seglar på gränsen till att falla ur. Det hade varit enklare om vi hade haft fyra - fem partier än att sitta med åtta ibland nio potentiella partier. Vi har många partier som får kämpa för att visa sina olikheter i förhållande till varandra och det tror inte jag är bra. Det leder bara till konflikt.

- Logiken inom politiken är att det den ena vinner förlorar den andra. Valutan är röster på valdagen och rösterna är alltid 100 %. För företagare kan alla vara vinnare under en högkonjunktur och alla kan vara förlorare samtidigt under en lågkonjunktur. Det gör att man har helt olika logiker. Inom näringslivet pratar man väldigt lite skit om varandra och letar inte efter fel hos andra. När det går bra för mig så går det oftast bra för alla andra i branschen. När det går dåligt då samlas vi i våra branschorganisationer och pratar om branschen och vad vi kan göra för att förbättra. Det är en högre grad av pragmatism och lösningsorienterat samtal och klimat.  

Riksdagsvalet i Sverige 2022

Regeringsalternativet givet olika valutfall.

(Källa Wikipedia)

Magdalena Andersson, Socialdemokraterna (Sannolikt samarbete med MP) (Utesluter samtal med SD)

Märta Stenevi och Per Bolund, Miljöpartiet (Sannolikt samarbete med S) (Utesluter samtal med SD)

Annie Lööf, Centerpartiet (Söker brett samarbete, förutom med SD & V)

Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiet (Sannolikt stöd till S & MP) (Utesluter samtal med SD)

Ulf Kristersson, Moderaterna (Vill bilda regering med KD) (Öppna för stöd från L & SD)

Ebba Busch, Kristdemokraterna (Vill bilda regering med M) (Öppna för stöd från L & SD)

Johan Pehrson, Liberalerna (Sannolikt stöd till M och KD)

Jimmie Åkesson, Sverigedemokraterna (Vill samarbeta med M och KD)

 

Av: Annika Hegardt