Det finns forskning på att gamification fungerar. Vi vet det för vi är två av landets största nördar på området. Problemet är att det som de visar är en väldigt enkel och dåligt designad gamification. Det tar oss en eller två minuter att vinna och räkna ut dynamiken i spelet. Sedan har vi slutat lära oss. Vi kan bättre, men någon som just lockats av gamification gör lätt de här missarna.
Jag har i många år föreläst under rubriken “Gamification” och pratat om det som ett brett begrepp. Hur vi kan öka lärande, engagemang och motivation med tekniker från spel.
Gamification inom utbildning
Jag är också tydlig med hur game ska översättas till spel och lek. Hur många olika modeller på spelstilar och hur många element ett “game” kan innehålla och hur vi kan kombinera det. Idag så ser vi mycket gamification inom utbildning, från appar som Duolingo till olika kursmoment med rollspel eller quiz. Du har säkert stött på det, även om du inte tänkt på att det är speldesign bakom övningarna.
Arbetslivet tar också in mer och mer gamification, från säljsidan som länge fyllts av tävlingar, till andra delar av verksamheten. Man sätter upp måltavlor, bryter ned vad som ska göras och visualiserar det som ett spel.
Verksamt.se som hjälper nya företag att starta, har gjort en spelplan i hur du startar ditt egna företag. Vill du se en verklig klassiker kanske du varit med om en stegtävlig. Det är en gamification med syftet att öka engagemanget i verksamhetens hälsofrågor. Allt detta är varianter på mer eller mindre medveten gamification.
Men jag ser att många företag som sysslar med gamification i första hand bara sätter upp ett poängsystem. Ibland kombinerat med lite medaljer och en topplista. Något som i gamification kallas för Points, badges, leaderboard (PBL). Ofta är vi överens om att det är gamification, fast väldigt enkelt och inte alls så effektivt som det skulle kunna vara.
Många jag pratar med som har skaffat sig en gamification menar att de bara har ett poängsystem. Att ordet inte längre innebär mer. Att företag tror att game är poäng. De har visserligen rätt, det är en gamification. Men den enklaste och ibland dummaste.
Här är tre argument för varför du vill ha mer verktyg
- Det blir lätt exluderande och kan leda till mobbning.
Vi brukar märka att poängtävlingar visar upp hur olika villkor vi har i arbetet och det är inte kul för den som aldrig vinner. Dessutom är det inte alla på ditt jobb som går igång på att tävla och vinna, de kan hamna utanför när folk kommer in och lägger mycket fokus på ett poängsystem. Därför vinner ni på att balansera det.
- Det är svårt att sätta rätt mål och dela ut poäng.
Det kan se lätt ut, men speldesign är oerhört komplext. Det känner nog alla igen som sysslat med målstyrning. Fel högsta prio och viktiga andra bitar glöms bort. Tillför poäng och det kommer förvärras. Dessutom blir belöningar i fokus. Att ha ett lagom pris och folk kan tappa engagemanget för uppgifter som de annars älskar, bara för att de inte vill ha belöningen som nu kopplas till det. Dessutom finns det forskning på att kreativitet kan hindras av belöningar.
- Poängen tar lätt över, som i exemplet som jag började med.
Efter några minuter så spelade vi inte för att lära oss, utan för att få poäng. Den pedagogiska aspekten var för liten. Vi repeterade för poängen utan att reflektera. För att vara konkret, i en verksamhet var det en vaktmästare som berättade om hur han hade ändrat sitt beteende för att vinna en stegtävling. Han gick överallt, inklusive till posten, istället för att ta cykel eller ta bussen. Mer steg, men alla uppgifter hanns inte med för att saker tog mer tid när det skulle promeneras överallt.
Kommunikatören i mig funderar nu på om begreppet gamification har stannat vid att betyda “poängsystem”. Lite som när ett varumärke blir begreppet för en produkttyp så som rollerblades, freestyle och frigolit. Språk är föränderligt och ord skiftar i betydelse. Risken är att folk helt överger tankarna för att de prövat en enkel version av konceptet gamification och tycker att det fungerar dåligt. Som att du prövat ett spel som du inte gillade och slänger ut hela konceptet spel och lek. Ibland hör jag folk som säger att de inte gillar spel och då tar det mig inte många minuter av frågor innan jag hittat vad för spel de gillar, men jag behöver då fråga brett. Som om de gillar quiz, korsord, pussel… allt det är spel/lek/games för mig.
Tekniker och system från spel och lek kan förbättra alla verksamheter
Vad ska vi säga då vi som vill prata om bredden från små lekfulla knuffar, till samarbeten, till uttryck. Vi som vill ha co-op, edularps och megagames. Vi som tittar lika mycket på lek som spel. Vi som vill ha ett begrepp för när man tar allt från spel och lek till saker som inte har spel och lek som första funktion? Vi som inte är endast killers eller achievers (enligt Bartle och Kims spelar-arketyper i forskningen), utan upptäckare, sociala spelare eller estradörer? Vi som vet att gamification är mer än bara lite poäng och medaljer…
Är det dags att sluta säga gamification och prata om playficacation? Eller säga interaktiva och engagerande strukturer från spel och lek? För det är det som vi egentligen är ute efter och inte bara poäng och medaljer till liten nytta.
Översätt gamification till lekifikation
I fortsättningen tänker jag följa några forskare i Uppsala som inspirerat mig att översätta gamification till lekifikation. Att prata om seriösa lekar istället för serious games när jag kör kurser. Och drömma om att lekifikationen ska få innehålla allt det som dagens gamification saknar! För jag ser hur tekniker och system från spel och lek kan förbättra alla verksamheter, men det bygger mycket på en hantverksskicklighet. Gamification är så mycket mer än att bara dela ut lite poäng. Dags att låta det betyda det igen, eller byta begrepp.
En sak är säker, det skadar inte med mer spel och lek på jobbet!
Av: Gunnar Söderberg
Om
Gunnar Söderberg jobbar med människor och grupper genom att designa upplevelser som hjälper dem att växa. Både som en inspirerande föreläsare som får publiken med sig och som ser till att deltagarna tar med sig lärdomar som de använder i vardagen.
Gunnar har en bakgrund som säljare och chef, kombinerat med att ha arbetat hos förbunden Ledarna och Unionen. Han har även verkat som speldesigner och tagit gamification till en ny nivå och hjälper till med både skrivna och oskrivna regler som skapar en bättre social arbetsmiljö och en produktivare arbetsplats. Det kan vara allt från 45 minuters inspiration till ett par halvdagar med övningar som hjälper till att skapa en bättre arbetsmiljö. Du hittar mer information på www.forbattringsverket.se och www.gunnarsoderberg.se
