Redan på 1880-talet kunde minnesforskaren Hermann Ebbinghaus belägga att det finns en glömskekurva. Och den är brant. Faktum är att vi ganska fort glömmer det mesta av det vi lärt oss. Det är därför vi också alltid fått höra att ”repetition är inlärningens moder”.
I dagens uppskruvade tempo, slimmade organisationer och snabba digitala transformation är risken stor att det kommer krav på att även lärandet måste gå fort. Men lärande tar tid och måste få ta tid. Mellanrummen mellan lärtillfällena är nästan lika viktiga som själva kunskapsinnehållet. Repetitionen måste nämligen kompletteras med reflektion. Först då börjar ny kunskap och förståelse få fäste.
– Det första en organisation måste göra är att sluta se på lärande som ett event, säger Joakim Hejestad. Lärandet är en process som måste pågå hela tiden.
En annan viktig komponent i ett fungerande lärande är förstärkning av inhämtad kunskap. Det som på engelska kallas för retrevial practice. Möjligheten att omsätta kunskap i praktisk handling i arbetsvardagen gör att det du lärt dig skall bli användbart och begripligt.
– Att vi hämtar igen nyförvärvad kunskap och faktiskt använder den, har en enorm betydelse, säger Joakim Hejestad. Ta en chefskurs till exempel. Det är först när du som chef får möjlighet att praktisera alla goda råd och tips från den senaste kursen, som utbildningen har någon verklig effekt.
Kultur och struktur hänger ihop
I stort sett alla organisationer genomgår olika typer av transformation. Ofta sätter vi ordet digitalt framför förändringen, vilket till stor del beror på att vi lägger mycket resurser på att få just nya digitala system och verktyg på plats – när den verkliga transformationen handlar om hur vi människor klarar av att förändra våra sätt att arbeta.
– Om inte vi som jobbar på ett företag förstår varför och vilken nytta vi får av nya system, så spelar det ingen roll hur smarta de nya systemen är, konstaterar Joakim Hejestad.
Effektivt i stället för effektfullt
Med över 30 års erfarenhet inom det som kan kallas e-learning har Joakim Hejestad med egna ögon sett hur mycket resurser och goda intentioner som investeras i olika typer av e-learningproduktioner. Ofta med fokus på visuella och tekniska effekter.
– Jag vill ta bort bokstaven e framför e-learning, säger Joakim Hejestad. För mig handlar det bara om lärande, att hitta tillbaka till hur vi människor faktiskt alltid har lärt oss saker.
Lite skämtsamt brukar han ”be om ursäkt” för sina första 25 år inom e-learning. Och han är den förste att vittna om hur lätt det är att bli fångad av learning-verktygens tekniska möjligheter, i stället för att börja med att ställa sig den viktigaste frågan: vilken typ av lärande är det organisationen vill uppnå? Han tycker att fler borde leta efter metoder som skapar ett organisatoriskt lärande. Här går den stora skiljelinjen mellan att distribuera ut lärandet, eller att låta den enskilde medarbetaren välja själv.
– Jag förstår att det låter både smart och sympatiskt att jag som medarbetare själv skall kunna välja vad och när jag vill lära mig. Men i praktiken vet vi ju att folk varken har tid eller motivation att ta del av den utbildning som erbjuds. Det gäller att vinna kalenderkriget och att undvika informationsöverflödet, först då får lärandet den effekt vi är ute efter.
Om Joakin Hejestad
Joakim Hejestad har arbetat som producent, projektledare och affärsutvecklare inom e-learning i snart 30 år. Idag är han chef för affärsutveckling hos Junglemap som använder NanoLearning för att skapa ett långsiktigt lärande. Junglemaps vision är att alla ska komma ihåg vad de lärt sig.
