Ofta saknade han kunskap om de projekt han ville driva, men vägrade att låta sig hindras av sina begränsningar. Han kallade sig själv Batman (med definitionen ”slagman”) och menade att ”om någon kastar en boll mot mig så klipper jag till den, oavsett hur skruvad den är”. Jag såg det mest som ett skämt, men idag förstår jag att det var ett sätt för honom att hantera nederlag. Han var stolt över sitt mod och att påminna sig om att han hade valt att utmana sina rädslor fick honom att räta på ryggen.
Om det värsta händer, har man en teknikför att komma upp på banan igen.
När man är modig, bejakar man rädsla och risk. Man känner att man är rädd för att göra någonting men gör det i alla fall. För att man vill. Det kan gälla alltifrån att säga upp sig, ge feedback till en kollega eller att utöva sitt ledarskap till att säga ifrån när man tycker någonting låter tokigt. Eller att erkänna att man har fel. Ofta får rädslan för misslyckande, kritik eller avvisande oss att avstå. Risken finns att det kan bli pinsamt och jobbigt.
Vad som är ett misslyckande är självklart individuellt, men kunskapen om hur man ska göra för att resa sig upp efter ett nederlag kan vara avgörande för att våga fatta mod. Om det värsta händer, har man en teknik för att komma upp på banan igen. Och omvänt, den som inte vet hur man ställer sig på benen igen, vill kanske inte ens ta några risker. Fallet kan kännas för stort.
Att utveckla mod kan beskrivas med fem rubriker. Sårbarhet, tydliga värderingar, tillit, prestigelöshet och kunskap om hur man reser sig. Det sistnämnda kallar skamforskaren Brené BrownRising Skills(hennes bok i ämnet finns på svenska och heter ”Resa sig stark”). Browns forskning visar att de som vet hur de ska resa sig upp efter en smäll är modigare oftare. De märker när de blir lamslagna av sina känslor – och kan förhindra att de tar över. De förstår vad som händer då starka känslor av skam, skuld och rädsla kommer och hur de ska hanteras. Låt säga att du coachar en chef som har problem med en medarbetare. Det är ett viktigt uppdrag som du är mycket stolt över. Efter två möten får du ett mejl av chefen där denne vill avbryta coachingen. Skälet är ”tidsbrist”.
Brown delar upp processen från upptäckt till integrering i tre steg
1. Storm(Reckoning)– Chefen vill inte bli coachad av mig längre. Varför? Hjärtat slår när jag läser mejlet. Jag känner mig plötsligt värdelös. Svettas. Jag skäms över att inte duga och blir uppgiven och rädd.Acceptera att känslorna finns där, försök inte tvinga bort dem.Ta djupa andetag. Försök sätta ord på känslorna. Det är ett sätt att skapa distans till dem.
2. Story(Rumble) –Den story som jag hittar på till följd av mina känslor. ”Jag kan inte coacha.” ”Chefen kommer att berätta för andra hur dålig jag är.” ”Jag får inga fler förtroenden.”Försök att följa med i storyn och iaktta vad skam och rädsla gör med dig. Förneka inte storyn, då kan den börja äga dig som en potentiell sanning som du försöker dölja. Storyn försöker säga något djupt mänskligt om dig.
3. Seger(Revolution)– Du märker att dina känslor har kidnappat dig och att rädsla och skam får dig att spekulera om saker utan att du har fakta, ett beteende som är gemensamt för de flesta människor. Nu kan du skriva om din story till en nyttig läxa i stället för enbart personlig kritik.Det kanske är tidsbrist? Chefen kanske är nöjd med min insats, men behöver prioritera om? Hur kan jag ta reda på det? Genom att fråga chefen om det finns något annat sätt som jag kan hjälpa till på. Jag kan även be chefen om feedback. Vad behöver jag göra nu för att må bättre? Dela mina reflektioner med min chef och berätta om mitt lärande.
Prata med någon om dina upplevelser
Att hålla känslor av skam för sig själv får den bara att växa. Skam växer av hemlighetsmakerier, dömanden och tystnad. Därför är det mycket viktigt att prata med någon om dina upplevelser. Och med hjälp av processen ovan kommer rädslan för nästa nederlag att minska. Det gör att du vågar mer. Om du vill, kan du lägga till ytterligare en åtgärd.
Antag att du ska träffa en ledningsgrupp och presentera ett förslag om förbättrad arbetsmiljö. Det sitter en massa kritiker bland åhörarna och om de inte godtar förslaget, kommer det inte att genomföras. I så fall kommer det att kännas som ett personligt misslyckande för dig.
Förmågan att tala om sina känslor och vara nära sinomgivnings känslor utmärker alla modiga ledare.
Du har förberett dig väl, men känner dig ändå nervös. Fullt naturligt, många tycker det är obekvämt att tala inför andra. Kontakta därför någon du litar på och berätta att du ska göra någonting utmanande som kräver mycket mod av dig. Det kanske går åt skogen och då behöver du prata efteråt. Redan den åtgärden gör att det känns lättare. Och om presentationen går bra, kan du dela hur det kändes före och nu efteråt då du lyckades. Förmågan att tala om sina känslor och vara nära sin omgivnings känslor utmärker alla modiga ledare. Dessutom stärker du relationen till den du pratar med genom det förtroende du ger.
Alla som väljer utmaningar och mod kommer någon gång att uppleva misslyckanden. Och jag tänker att det finns något värdefullt med ett nederlag, eftersom det är en god grund för eget lärande. Kanske är lärandet själva syftet med nederlaget. Tänk därför: ”Vad är värt att göra, även om jag misslyckas?” Eller som Nelson Mandela lär ha sagt:”I never lose. I either win or learn.”
Alfred Pennyworth, betjänten på Wayne Manor, sammanfattar det fint i en av Batman-filmerna då huvudpersonen sitter och suckar bedrövat efter ett nederlag.
– Why do we fall, Bruce?
Bruce tittar upp och minns sin pappas ord.
– So we can learn to pick ourselves up.
Mer tips och träning hittar du i Joakims bok ”Mera mod – bejaka din rädsla och våga mer”.
Joakim Muschött
Om Joakim Muschött
Joakim Muschött är Professionell Certifierad Coach och författare på Skifta Utveckling AB. Han har bl.a. skrivit en bok om mod och tillsammans med honom publicerar vi på HRnytt olika artiklar om mod och hur man kan träna denna värdefulla egenskap.
