Därför krävs det en ny form av ledarskap idag

Berätta om den nya trenden där ledare vill ha tillbaka sina medarbetare till kontoret?

Ofta kan det vara enklare att följa etablerade rutiner än att anamma nya metoder.

Distansledning kan vara utmanande på grund av:

• En upplevd brist på kontroll.
• Utmaningen att ge feedback på distans.
• Uppfattningen att det är enklare att skapa en sund arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt, genom närvaro på arbetsplatsen.
• Svårigheten att snabbt ändra fokus och omorganisera när medarbetare befinner sig på distans.
• Upplevelsen av att det är enklare att bibehålla företagskultur och engagemang när medarbetare kan interagera ansikte mot ansikte – vare sig det är vid skrivbordet, under lunchen eller vid kaffemaskinen.

Forskning har påvisat att fysiska möten främjar kreativitet och samarbete i högre grad än distansarbete. Detta är ett argument som säkert många ledare har tagit fasta på när de förespråkar "gamla arbetssätt".

Dagens situation kräver ett nytt ledarskap. Det innebär att vi måste tänka om kring hur vi strukturerar våra organisationer och arbetsmetoder.

Varför ser vi denna förändring nu?

Pandemin utlöste en stor förändring i våra liv och skapade en otrygghet för många. Denna turbulens förstärktes av utmaningar som brist på kompetens, klimatförändringar och geopolitiska spänningar. Vi lever i en era av ständig förändring, påskyndad av en lågkonjunktur. I osäkra tider är det naturligt att människor söker trygghet och vill vara kvar i gamla rutiner.

Dagens situation kräver ett nytt ledarskap. Det innebär att vi måste tänka om kring hur vi strukturerar våra organisationer och arbetsmetoder.

Kan du beskriva en arbetshubb, vad innebär det?

En arbetshubb erbjuder en alternativ lösning för organisationer att utveckla sin arbetsplats och arbetsmiljö. Genom att erbjuda kontors- och samarbetsutrymmen på fler platser i större städer eller regioner ges medarbetare möjlighet att arbeta närmare hemmet.

Konceptet är inspirerat av "15-minutersstaden"* och till viss del, närhetsprincipen, vilket exempelvis Stockholm stad använder som en grund för urban planering.

Genom att arbetsplatser blir mer lättillgängliga för de som jobbar i hybridroller, reduceras miljöpåverkan från pendlingsresor. Detta ger också medarbetarna mer tid för socialt umgänge eller för rekreation i närområdet. Arbetshubbar bidrar även till att skapa nya lokala affärsnätverk, vilket stärker samhörighetskänslan och ger större städer en småstadskaraktär. Där ser jag en växande trend.

Varför tror du att det kommer att bli fler arbetshubbar framöver?

Jag tror starkt på en framtid med fler arbetshubbar. Ett flertal undersökningar har visat en förväntad dubblering av antalet coworking-platser mellan 2020 och 2024.

Den växande trenden med hybridarbete, där medarbetare delvis jobbar hemifrån och delvis från kontoret, stärker efterfrågan på hubbar. Många har upplevt fördelarna med ett flexibelt arbete under pandemin och vill inte återvända till kontoret.

På EU-nivå finns det också initiativ som stöder en närhetsbaserad stadsplanering med fokus på hållbarhet. Dessutom strävar flera fastighetsbolag efter att skapa mer hållbara och multifunktionella byggnader, som kan anpassas för olika ändamål under hela dygnet. Detta kan också bidra till fler arbetshubbar. Att erbjuda arbetshubbar ger arbetsgivare ytterligare en strategisk fördel då de kan bredda rekryteringsbasen geografiskt.

Genom att etablera hubbar i olika delar av landet kan arbetsgivare attrahera personer som både bor utanför eller i de större städerna och inte vill ha en lång restid. För att kunna konkurrera om de bästa talangerna, som söker flexibilitet och möjlighet att arbeta närmare hemmet, krävs ett hybridalternativ.

Sammanfattningsvis är det en kombination av förändrade arbetsvanor, hållbarhetsinitiativ och strategiska fördelar för företag som bidrar till den förväntade ökningen av arbetshubbar.

Om hybridarbetsmodellen genomförs med ett modernt och nytt digitalt ledarskap, kan det stärka känslan av samhörighet, engagemang och trygghet.

Kan det påverka vår hälsa positivt framöver enligt din uppfattning?

Absolut! Genom att införa hybridarbetsmodeller kan individer få mer tid över. Detta kopplar direkt till "Five Ways to Wellbeing" – en uppsättning empiriskt stödda åtgärder utformade för att främja folkhälsan och välbefinnandet. Denna extra tid kan utnyttjas till reflektion, fysisk aktivitet och socialt umgänge.

Om hybridarbetsmodellen dessutom genomförs med ett modernt och nytt digitalt ledarskap, kan det stärka känslan av samhörighet, engagemang och trygghet. Denna positiva arbetsmiljö uppmuntrar till kontinuerligt lärande, vilket är avgörande i den ständigt föränderliga digitala arbetsstrukturen som dessutom bidrar till välbefinnande. Om vi navigerar rätt, kan detta också stimulera en större vilja att samarbeta och hjälpa andra, vilket omfattar den sista av de fem välbefinnande-principerna.

Allt detta kan, i hopp om en ljus framtid, bli en bieffekt av det hybrida arbetslivet. I januari kommer vi,PeopleProvide, att ha ett event som fokuserar på ”det nya hållbara ledarskapet”. Det tror vi kommer att bli ett krav för bolag som vill fortsätta vara lönsamma och hållbara.

Hur kan det hjälpa företags hållbarhetsredovisning?

Ett axplock av möjliga fördelar för företags hållbarhetsredovisning

• Mindre koldioxidutsläpp med färre medarbetare som pendlar dagligen minskar koldioxidutsläpp i företagens rapportering.
• Minskad energianvändning vid mindre kontorsyta vilket företaget kan rapporteras i hållbarhetsredovisningen.
• Ökad mångfald genom förändrade arbetssätt och en rekryteringsbas där flera av de sju diskrimineringsgrunderna enklare kan inkluderasmed hjälp av den nya hybrida/digitala organisationen.
• Bättre hälsa genom ett förbättrat arbetsklimat och mer tid för hälsosamma aktiviteter kan påverka sjukfrånvaro och välbefinnande. Det finns många möjligheter för olika hybridmodeller.

Men det finns också utmaningar i att många viktiga yrken i vårt samhälle kräver närvaro på arbetsplatsen, särskilt i offentlig sektor. Vilka nya möjligheter kan utvecklas för dessa arbetsplatser?

Berätta om dig själv. Vem är Anna Möller?

Jag har arbetat med HR kopplat till affärsutveckling i drygt 30 år. Jag är även grundare till rekryteringsbolaget Kompetensslussen, som såldes till det amerikanskamanagementkonsultbolaget, RGP2008.

2014 grundade jag PeopleProvide, ett företag specialiserat på HR-kompetens. Jag brinner för att driva utvecklingen inom HR och för att positionera HR-frågor högre upp i värdekedjan.

Annika Hegardt