Sverige lyfts ofta fram som ett av världens mest jämställda länder. På många områden stämmer det också. Enligt AP2Female Representation Index 2025 har andelen kvinnor i styrelserna i svenska börsbolag nått en ny rekordnivå på 36,5 procent, och i de största bolagen har andelen för första gången passerat 40 procent. Det visar att utveckling är möjlig när frågan prioriteras och när företag aktivt arbetar för förändring.
När företag ger utrymme för olika perspektiv får de tillgång till en bredare talangbas.
Samtidigt visar samma rapport att utvecklingen går långsammare i företagens operativa ledningar. Kvinnor utgör i dag knappt 30 procent av ledningsgrupperna, och endast omkring 11 procent av börsbolagens vd är kvinnor. Det betyder att många av de viktigaste besluten i näringslivet fortfarande fattas i relativt homogena grupper.
Vi vet att många kvinnor vill ta ledaransvar. Samtidigt vet vi att kompetens och ambition inte alltid omsätts i faktiska möjligheter att nå hela vägen till toppen. Därför behövs fortsatt fokus.
Om näringslivet inte självt driver utvecklingen framåt kommer politiken förr eller senare att agera.
Diversitet handlar inte om millimeterrättvisa. Att arbeta aktivt med mångfald och inkludering i svenska företag är inte bara en god idé – det är en strategisk nödvändighet. När företag ger utrymme för olika perspektiv får de tillgång till en bredare talangbas, stärker sin förmåga att attrahera och behålla de bäst kvalificerade kandidaterna och ökar sin kapacitet att utveckla innovativa och hållbara lösningar.
Det kräver uthållighet och vilja att förändra gamla strukturer. Samtidigt ser vi att allt fler företag börjar förstå värdet av mångfald. Men utvecklingen kan inte lämnas åt slumpen. Företagen behöver i högre grad göra ett aktivt val.
Om näringslivet inte självt driver utvecklingen framåt kommer politiken förr eller senare att agera. Vi ser redan hur regleringen ökar i Europa. I år ska EU lönetransparensdirektiv införas. Direktivet innebär bland annat större krav på öppenhet kring löner och på företagens ansvar att kunna visa att kvinnor och män får lika lön för arbete av samma värde.
Det är ett viktigt steg. För även i länder som Sverige, där jämställdheten generellt är stark, finns fortfarande ett lönegap mellan kvinnor och män. Ökad transparens kan bidra till att synliggöra och hantera skillnader som annars riskerar att bestå.
När lagstiftning blir nödvändiga minskar samtidigt företagens möjlighet att själva forma lösningar som passar deras verksamhet bäst. Det riskerar att bli en lose–lose-situation. Betydligt bättre är om företagen själva tar ansvar och driver utvecklingen framåt. Då kan resultatet i stället bli ett win-win: starkare företag, bättre beslut och ett Sverige som i högre grad tar tillvara hela sin ledarskapspotential.
Just nu domineras nyhetsflödet – med rätta – av krig och oro i världen. Men det betyder inte att andra viktiga samhällsfrågor kan sättas på paus. Lika lön och jämställda möjligheter i arbetslivet är fortsatt centrala frågor i ett modernt samhälle.
Internationella kvinnodagen påminner oss därför om att jämställdhet fortfarande är en viktig samhällsagenda.
Sverige har kommit långt. Men vi är inte i mål. Och vi har allt att vinna på att fortsätta arbetet.
Cecilia Mannheimer, ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad
