Anställda och konsulter kan hållas ansvariga för läckor
Från den 1 januari 2026 föreslås skärpta regler för skyddet av företagshemligheter. Regeringen vill utöka straffansvaret till att även omfatta personer som haft laglig tillgång till känslig information – ett steg som framför allt riktar in sig på tekniska företagshemligheter.
– Det här är en viktig utveckling som kommer att stärka skyddet för företags tekniska innovationer. Med min erfarenhet av immaterialrätt ser jag att detta fyller en betydande lucka i lagstiftningen, säger Helena Rönqvist.
Spridningen av företagshemlig information – ett växande problem
Bakgrunden är den ökande risken för spridning av företagshemlig information i en tid av digitalisering, outsourcing och inhyrd arbetskraft. Produktionsmetoder, affärsplaner och kundregister är exempel på uppgifter som i fel händer kan skada ett företags konkurrenskraft.
- Förslaget kommer sannolikt ha stor betydelse för de företag som bedriver innovationsverksamhet, säger Anna Karlsson.
Vad innebär ändringen?
I dag kan bara den som olovligen tagit sig in i företagets system eller handlingar dömas för brott. Den nya lagen föreslås göra det möjligt att även döma personer som haft lovlig tillgång – exempelvis anställda, konsulter eller samarbetspartners – om de utnyttjar informationen på ett otillåtet sätt.
Den utvidgade straffbestämmelsen gäller dock enbart tekniska företagshemligheter, det vill säga information om produktion, tillverkning eller forskning. Enligt regeringen är det just dessa uppgifter som löper störst risk att missbrukas.
Företag uppmanas agera redan nu
Advokaterna betonar att företag inte bör vänta till lagändringen träder i kraft. Genom att se över anställningsavtal, sekretessförbindelser och interna riktlinjer kan arbetsgivare tydliggöra vilken information som är hemlig och vilka konsekvenser ett röjande kan få.
– Företag bör inte underskatta vikten av att ha tydliga rutiner på plats redan innan ändringarna träder i kraft. En välstrukturerad sekretesshantering kan vara avgörande både för att förebygga läckor och för att kunna agera effektivt om en incident skulle inträffa, betonar Helena Rönqvist.
