Annons edenred-topp-okt-nov-2025
Annons edenred-topp-okt-nov-2025
Därför väljer vi tystnaden – och varför psykologisk trygghet behövs
PUBLICERAD 25/11/2025
Lästid ca 4 min

Därför väljer vi tystnaden – och varför psykologisk trygghet behövs

Tänk dig att du sitter på ett möte och har en idé som kan förändra allt. Men du väljer att vara tyst. Eller att du ser en allvarlig risk i verksamheten – något som kan få stora konsekvenser om det inte åtgärdas – men du säger ingenting. Eller att du i ledningsgruppen behöver ställa en fråga för att kunna lösa en central arbetsuppgift i din vardag, men du låter bli.

Detta händer dagligen på arbetsplatser världen över. När människor väljer tystnaden framför att dela sina tankar, idéer och frågor, går både organisationer och individer miste om avgörande möjligheter till utveckling, innovation och trygghet. Kärnan i detta handlar om psykologisk trygghet – en arbetsmiljö där vi vågar tala, fråga, ifrågasätta och bidra, utan rädsla för att bli avfärdade eller skuldbelagda.

De senaste åren har psykologisk trygghet fått stort genomslag i både forskning och arbetsliv och allt pekar på att begreppet är här för att stanna. Men vad innebär det egentligen, och varför är det så avgörande?

För att få svar möter jag team- och ledarutvecklaren Maria Wigenius Sjöberg. Hon föreläser och utbildar om psykologisk trygghet och hjälper företag och organisationer att utveckla psykologisk trygghet i praktiken.

– Graden av psykologisk trygghet i ett team är som grunden vi står på, säger Maria.

Det är vår gemensamma arbetsmiljö – den måste hålla för det som krävs i en värld som aldrig står still.Hon beskriver det med en bild:

– Tänk dig att du ska kliva ut på en is en kall vinterdag. För att våga gå ut måste du känna dig säker på att isen håller. På samma sätt är det med den gemensamma arenan i ett team. Den behöver bära, så att vi vågar ställa frågor, dela idéer och prata öppet om misstag utan rädsla för negativa konsekvenser. Och att detta välkomnas och värdesätts i teamet. Vi kalkylerar alltid med risken och är den för stor att te x bli ifrågasatt, bortviftad eller skuldbelagd – ja, då stannar vi vid strandkanten.


Resultatet blir tystnadskultur, där bara vissa röster hörs och viktiga perspektiv går förlorade.


Istället behöver vi bygga en lärandekultur som gör oss rustade för en föränderlig värld där mångfald av perspektiv och förmågan att samarbeta är avgörande för att lyckas tillsammans.

Forskningen är tydlig: psykologisk trygghet driver prestation

Forskning visar att psykologisk trygghet förbättrar teamprestationer, främjar beteenden som driver lärande och kunskapsdelning. Samtidigt minskar stressen och engagemanget ökar där graden av psykologisk trygghet är hög. När människor känner sig trygga kan de bidra fullt ut, både till sin egen och organisationens utveckling.

Så skapar vi psykologisk trygghet i praktiken

Men hur får man det att hända i vardagen? Enligt Maria handlar mycket om det lilla. Hur vi möter varandra, hur vi ställer frågor och hur vi visar nyfikenhet.

– Psykologisk trygghet bor i det vi gör och säger till varandra. Den skapas i det lilla: i hur vi hälsar, hur vi visar nyfikenhet genom att ställa frågor, och i förmågan att både be om och ta emot hjälp.

Även om alla i teamet bidrar är ledaren avgörande. Ledarens beteenden sätter normen för vad som är okej, och vad som inte är det.

Ledarskapet: från facilitering till tydlighet

För att stärka psykologisk trygghet lyfter Maria flera konkreta aspekter:

  • Träna på facilitering och mötesledning:Bra ledare skapar samtal där alla kommer till tals, där perspektiven blir fler och där engagemanget ökar. Det handlar om att skapa forum för delaktighet, lärande och reflektion.
  • Säkerställ riktning och tydlighet:Teamet behöver ett gemensamt uppdrag och tydliga roller. Det minskar osäkerhet och friktion,och skapar en stabil plattform där människor vågar bidra fullt ut.
  • Skapa ett tydligt samspel:Hur vi bemöter varandra måste vara uttalat och delat. När spelreglerna är tydliga vågar fler ta plats.

Avslutningsvis säger Maria, är det viktigt att komma ihåg att psykologisk trygghet inte målet i sig. Det är verktyget för att utveckla hållbara och effektiva team.

Sammanfattningsvis:

  • Bygg kunskap hos alla:Alla behöver förstå vad psykologisk trygghet är och hur just jag kan bidra.
  • Utveckla ledarskapet:Träna ledare i beteenden som stärker trygghet, t.ex. att lyssna aktivt, ställa frågor och facilitera möten där alla kommer till tals. Reflektera över vad du vill stå för i ditt ledarskap – och visa det i handling.
  • Utveckla teamet:Säkerställ ett gemensamt uppdrag, tydliga roller och smarta arbetssätt. Utveckla ett samspel där man gör varandra bra.

Tips! Lyssna på tidigare avsnitt av HRnytt-podden med Maria Wigenius Sjöberg och Hanna Bergfäldt från FEM HR här.

Av Lisa Butti


Om Lisa Butti

Lisa är konsultchef på FEM HR. FEM HR består av seniora HR-konsulter och vårt unika nätverk. Tillsammans hittar vi den bästa lösningen för dina utmaningar. Vi erbjuder HR-Konsulter, HR-Digitalisering och HR-Rekrytering.


Om Maria Wigenius Sjöberg

Maria är team-och ledarutvecklare, VD i det egna bolaget Growings. Hon föreläser och utbildar om psykologisk trygghet och hjälper företag och organisationer att utveckla psykologisk trygghet i praktiken.