På andra sidan säkerhetskontrollen stötte vi på honom igen. Då var han plötsligt uppsvidad i blå kostym, vit skjorta, solglasögon och sin karakteristiska kalufs. Han var lika trevlig, men nu hade han uppenbarligen gått in i sin officiella Björn Ranelid-karaktär.
Det här med att gå in i en annan roll eller byta karaktär är inte helt ovanligt på våra arbetsplatser. Även om jag själv är dålig på det kan jag förstå poängen med det, som att gå över i en “chefspersona” för den som är chef. Genom att gå in i en annan skepnad kan man, likt Dr Jekyll och Mr Hyde, anamma andra beteenden, beteenden som kanske inte alls rimmar med den egna identiteten.
I början av pandemins påtvingade distansarbete var det många som inte riktigt klarade göra det bytet när de satt hemma i sovrummet eller köket. Den gamla rutinen att göra sig i ordning och förflytta sig fysiskt till kontoret fanns inte längre. Det fanns inte heller några direkta överenskomna regler och normer att förhålla sig till i videomötet mer än allmänt hyfs, som att vara påklädd på överkroppen och uppträda anständigt. Att till exempel följa kontorets klädkod och ta på sig kostym eller dräkt för att sätta sig framför datorn i sovrummet eller köket kändes helt malplacerat. Så det blev till att köra med mjukisbyxor och hoodie. I stället för att träffa Mr Kontor fick därför kollegorna träffa Dr Hem.
Till en början var det nog många som blev lite perplexa. En annan person än den de kände till satt framför kameran. De reagerade väl inombords ungefär som när ett dagisbarn träffar sin fröken på stan. Chocken blir total. För fröken finns ju bara på dagis. Vem är det som ser ut som min fröken men går i vanliga kläder och handlar tillsammans med sin man? Det är bara konstigt.
Efter ett tag vande sig de flesta av oss att träffas utan personlighetsfilter. Distansarbetet sägs också ha bidragit till ökad inkludering och ökad empati. Frånvaron av särskilda kläder och beteenden som signalerar status och grupptillhörighet, exempelvis att man är chef, minskade det upplevda avståndet mellan oss. Vi kunde interagera mer som varandras likar. När det händer blir vi mer öppna och engagerade. Den ömsesidiga tilliten växer. Den psykologiska tryggheten ökar. Fler vågar och villbidra och samarbeta.
Detta är värt att tänka på för arbetsgivare som vill skapa en inkluderande och samarbetsorienterad arbetsplats. Ta med det bästa från pandemins distansarbete till kontoret. Riv onödiga barriärer för samarbete. Kasta klädkoden och andra otidsenliga regler och beteenden i papperskorgen. Björn Ranelid har en image att upprätthålla, men kan inte vi andra försöka vara lite mer autentiska? För verksamhetens bästa?
Om Oscar Berg
Oscar Berg är oberoende konsult, författare, föreläsare och workshopledare. Som oberoende konsult kan han anlitas av företag och organisationer oavsett storlek eller hur långt de kommit i förändringsresan kring digitalisering, samarbete och framtidens arbete.
Han har skrivit flera böcker inom dessa ämnen och är medförfattare till boken "Digitalt samarbete - Så skapar vi morgondagens organisationer".
Oscar driver även Digitalt samarbete-podden tillsammans med Henrik Gustafsson. Som föreläsare kan Oscar anlitas för såväl inspiration som kunskapslyft.
Som workshopledare kan han anlitas för att exempelvis utforska behov, problem och idéer eller ta fram strategier kring digitalisering, samarbete och medarbetarupplevelse. Läs mer på oscarberg.net
