För ett par år sedan började jag läsa in mig på psykologen Paul Gilberts forskning som han kallar Compassion Focused Theory, och jag fick en slags insikt: Tänk om den kultur vi upplever är en konsekvens av något djupare? Om vi inte adresserar den underliggande drivkraften (jag kallar det Teamets motivationsfokus) så kanske vi behandlar symptomet istället för sjukdomen? Det känns inte hållbart.
Enligt Compassion Focused Theory finns det tre olika system I hjärnan som alla är värdefulla på sitt eget sätt
- HOTSYSTEMET
Här handlar det om omedelbar överlevnad. Om hjärnan har ett trafikljus så lyser det illrött när denna del dominerar. Du känner stress och ångest.
- UTFORSKARSYSTEMET
Här letar du efter något som kan ge dig belöningar. Vi kan säga att det är ett gult ljus, fram till att du får det du vill ha, då det blir grönt.
- TRYGGHETSSYSTEMET
Här känner du dig trygg och lugn. Trafikljuset lyser grönt. Du har tillgång till hela hjärnan och mår prima. Du är bland vänner. Jobbet är bra, chefen är bra. Allt är skönt.
Min teori är att er kultur eldas på av vilket system som är mest aktivt. Om folk känner sig hotade, till exempel där uppsägningar och omorganisationer pågår, eller mobbing och härskartekniker, så kommer de inte att vara särskilt konstruktiva. Istället kommer de att fly undan situationen eller attackera andra för att freda sig. Kulturen blir giftig och konfliktfylld. Då räcker det inte att säga till Stefan att sluta klaga. Det är som att sänka volymen på en radio som fortfarande är på och tro att ni sparar el. Stefan behöver massor av empati och medkänsla för att kunna bidra positivt.
Eller om ni känner er vilsna och inte vet vart ni ska ta vägen. Det är väldigt frustrerande och brukar innebära ändlösa möten fyllda med PowerPoints. Det funkar rätt dåligt att säga till Olivia att gå in i ett kolsvart rum och ”göra något” när hon inte vet riktningen. Olivia och hennes kollegor behöver tydliga mål, roller, ansvar, mandat och stöd på vägen. Gärna i samarbete med varandra. Allt annat blir ett abdikerande ledarskap.
Det är till och med så att om trygghetssystemet blir helt dominerande så riskerar ni att inte få någon framåtlutning. Kim säger: ”Det låter riskfyllt. Bättre att vi bara fortsätter som vi gjort.” Det blir Management by ”sitta still i båten.” Här behöver du ingjuta energi och mod i Kim och kollegorna så att de kan spänna bågen, ta risker och våga ha det lite obekvämt. All rörelse har ett motstånd så våga ta i lite extra.
Genom att observera kommunikationskulturen kan du få ledtrådar på vad som driver just ditt team, vilket gör att du kan serva dem mycket bättre. Jag har skapat en enkel självskattning där du – helt subjektivt – kan få en indikation om var ni befinner er just nu: Antoni Lacinai Self-assessment Och låter du alla i teamet göra det så har ni ett utmärkt underlag för att diskutera hur ni ska bli bäst i klassen.
Tack för att du läser mina tankar //Antoni
Om Antoni Lacinai
Antoni Lacinai är en av Sveriges populäraste föreläsare inom kommunikation, arbetsglädje, kundbemötande och ledarskap. Du bokar honom lättast via lacinai.se. Följ honom också på LinkedIn för fler insikter om kommunikation och motivation.
