Mi Ridell har arbetat som skådespelerska under hela sitt yrkesliv. De senaste 18 åren har hon också föreläst om kroppsspråk och presentationsteknik. Hon har utbildats av den tidigare FBI-agenten Joe Navarro, som i dag är hennes mentor.
För Mi handlar kroppsspråk om betydligt mer än att lära sig tolka enskilda gester. I en tid när allt mer av vår kommunikation sker digitalt tycker hon att vi riskerar att tappa en grundläggande mänsklig förmåga, att faktiskt se och läsa av varandra.
– I takt med att AI och tekniken kommer fram blir vi människor mer och mer dåliga på att läsa av varandra och att socialisera. Det som tidigare var helt självklart för oss är numera inte det.
”Lägg undan mobilen och var närvarande”
Hon kopplar utvecklingen till den växande ensamheten. När människor inte längre möter varandras blickar eller visar att de är närvarande kan känslan av isolering förstärkas.
– Det är så otroligt viktigt att vi börjar se varandra igen. Den här ensamheten som uppstår när vi inte bekräftar varandra som människor leder i sin tur till att vi mår sämre.
Det behöver inte handla om stora insatser. Enligt Mi kan något så enkelt som att vända sig mot personen man pratar med, luta sig lite framåt och faktiskt lyssna göra stor skillnad.
– Det är så otroligt viktigt med den mänskliga aspekten. Man ska inte bara säga ”hur mår du?”, utan verkligen lägga undan sin mobil och visa sin närvaro via sitt kroppsspråk.
Samtidigt vill hon varna för förenklade påståenden om kroppsspråk. Ett av de mest spridda är att kroppsspråket skulle stå för 93 procent av kommunikationen.
– Det är en faktoid som sprids. All vetenskap visar att kroppsspråket är viktigt, men det talade ordet är självklart också viktigt.
När människor känner sig osäkra på någon tenderar de enligt Mi att lägga större vikt vid kroppsspråk och röst än vid själva orden. Men kroppsspråket kan inte ensamt ge svaret på hur en annan människa mår.
– Kroppsspråket kan väcka en fråga, men inte ge hela svaret.
Chefen behöver se förändringen
För chefer och HR kan kunskapen ändå vara användbar. En viktig utgångspunkt är att lära känna medarbetarens normala beteende, personens så kallade ”baseline”, och vara uppmärksam på tydliga förändringar. Det kan exempelvis handla om att en person som vanligtvis tar hand om sig själv plötsligt slutar göra det, förändrar sin hållning eller drar sig undan.
– Det man tittar på är, hur beter sig en människa i vanliga fall och när frångår personen sitt mönster?
Mi Ridell beskriver bland annat en förändrad hållning som en möjlig signal. En person som mår bra kan ha en mer upprätt och öppen hållning, medan en person som mår dåligt kan bli mer hopkrupen och försöka skydda sig.
Men hon betonar gång på gång att en enskild signal inte kan användas som bevis.
– Man kan inte se på kroppsspråket om någon ljuger. Man kan inte se exakt vad någon känner till hundra procent. Men man kan få indikationer.
De fyra K
För den som vill bli bättre på att läsa av andra människor rekommenderar Mi att tänka på fyra K: kluster, kontext, kongruens och kultur.
Kluster innebär att man letar efter flera signaler samtidigt i stället för att tolka en enskild gest. Kontext handlar om miljön och situationen.
– Det är exempelvis stor skillnad på ett samtal vid kaffemaskinen och ett planerat medarbetarsamtal.
Kongruens handlar om huruvida det personen säger stämmer överens med det kroppsspråket signalerar. Och kultur är viktig eftersom kroppsspråk och sociala signaler kan skilja sig åt mellan olika kulturer.
– En gest betyder inte alltid samma sak. Man sätter den alltid i sitt sammanhang och letar efter flera kroppsspråkstecken.
Det innebär också att chefer behöver vara försiktiga med att dra slutsatser. Att någon exempelvis har armarna i kors betyder inte automatiskt att personen är sluten eller negativ.
”Kroppen är väldigt avslöjande”
Samtidigt gäller samma princip för den som leder samtalet. Även chefen avslöjar sig genom sitt kroppsspråk.
– Kroppen ljuger aldrig. Man kan vara jättestressad som chef eller ledare och bara ha tio minuter för samtalet och tro att det inte ska synas. Men när man filmar försökspersoner så ser man det.
Det kan vara små saker, fötter som pekar mot dörren, en rastlös rörelse eller en hållning som signalerar att personen egentligen vill avsluta samtalet. Därför är hennes viktigaste råd till chefer att faktiskt avsätta tid och vara närvarande.
– När du säger ”jag vill lyssna på dig, jag vill verkligen förstå hur du har det”, och det gnisslar, om det känns som att du inte menar det i ditt kroppsspråk, då märks det.
Ta den mänskliga kontakten
För HR-chefer har Mi ett enkelt råd, välj den mänskliga kontakten framför meddelandet när samtalet handlar om hur en medarbetare mår.
– Mejla inte personen, messa inte personen. Det finns så mycket missförstånd som kan ske i det. Ta mänsklig kontakt.
Om ett fysiskt möte inte är möjligt är ett digitalt möte åtminstone bättre än ett sms eller mejl, eftersom man då kan se varandras ansiktsuttryck.
– Att se varandra, både bokstavligen och bildligt, är oerhört viktigt för oss alla.
”Vi behöver varandra”
Mi ser den ökande digitaliseringen som en utmaning för den mänskliga kontakten. Hon hänvisar bland annat till forskning om hur viktigt det är för människan att umgås med andra.
Hon pekar också på att allt fler relationer sker via text och att många arbetar hemifrån. Efter pandemin har dessutom den fysiska kontakten minskat.
– Jag läste ett nytt ord, hudhunger. Människor hungrar efter mänsklig beröring. Vi tar inte ens varandra i handen längre.
För henne handlar det därför om att återerövra de små kontakterna i vardagen.
– Vi missar en massa mellanmänskliga kontakter. Det är skadligt för oss att inte ha dem. Att ha andra människor att spegla sig i påverkar både vår psykiska och fysiska hälsa.
”Bara börja hälsa på varandra”
Och förändringen behöver inte börja med stora projekt. Den kan börja på arbetsplatsen, i hissen eller på tunnelbanan.
Mi återkommer till ett uttryck hon tidigare använt i tv: ”Se och le.”
– Här i Stockholm hälsar man inte ens på varandra i hissen. När jag säger ”hej, hej” tittar de på en som om man är galen.
Hennes uppmaning till arbetsplatser är därför, börja hälsa, småprata och visa intresse.
– Hej, hur var helgen? Nu är det vackert väder. Alltså, småprata med varandra. Hälsa. Ta tillbaka det mänskliga.
Det kan handla om något så vardagligt som att berätta att man har köpt en hund eller fråga hur helgen var.
– Väder och vind är inte ointressant. Det är kittet. Det här småpratet. Prata med varandra.
På den punkten knyter hennes budskap också an till fackeltåget den 10 oktober. För Mi handlar kampen mot psykisk ohälsa inte bara om att upptäcka när någon mår dåligt. Den handlar också om att skapa ett samhälle och arbetsliv där människor ser varandra innan ensamheten blir för stor.
– Vi kan inte ha en massa vissna människor. Vi måste verkligen stå upp för varandra och börja se varandra igen. Både bokstavligen och bildligt.
Annika Hegardt
”Jag är så glad att Mi Ridell deltar i fackeltåget. Hennes uppmaning att börja se varandra igen fångar precis det vi vill lyfta: vikten av närvaro, omtanke och gemenskap.
Tillsammans kan vi bryta tystnaden kring psykisk ohälsa och visa att ingen ska behöva känna sig ensam i sitt mående”, säger Mats Wernheim, initiativtagare till 10 oktober.
Webbsida 10oktober.se
Anmäla sig till fackeltåget på Sergels Torg i Stockholm
Anmäla sig till ljusmanifestationen på Götaplatsen i Göteborg
