Effektivisering betyder inte automatiskt mindre arbete
När en arbetsuppgift som tidigare tog tre timmar plötsligt tar trettio minuter uppstår ett utrymme. I många organisationer fylls det snabbt med fler uppgifter, fler möten och högre förväntningar.
Produktiviteten ökar – men människan upplever inte nödvändigtvis att hon fått mer tid.
AI kan frigöra tid utan att människor någonsin upplever att de fått den.
Den osynliga produktivitetsökningen
Tänk en medarbetare som med hjälp av AI gör sitt arbete 20 procent snabbare. Organisationen kan använda vinsten på olika sätt.
Den kan fyllas med mer produktion. Men tiden kan också användas till lärande, kunddialog, utveckling, återhämtning eller arbete som tidigare aldrig hanns med.
Om organisationen inte gör ett medvetet val finns risken att effektiviseringen bara höjer tempot. Då får vi mer gjort – utan att nödvändigtvis skapa en bättre arbetsplats.
HR behöver ställa en ny fråga
Traditionellt har HR diskuterat arbetstid, arbetsbelastning och produktivitet som delvis separata frågor. AI binder ihop dem.
Om tekniken frigör hundratals eller tusentals arbetstimmar behöver organisationen bestämma vad den tiden är till för.
Den verkliga produktivitetsfrågan är inte bara hur mycket tid AI sparar. Det är vad organisationen gör med tiden efteråt.
Det är en diskussion som inte bör lämnas åt tekniken – och kanske inte heller åt varje enskild chef. För när AI börjar förändra tiden förändrar den också arbetets villkor.
Britt Konnander
Del 2 i artikelserien "Fem frågor HR behöver börja diskutera innan AI förändrat arbetslivet åt oss"
Om Britt Konnander
Britt är rådgivare inom digital transformation och organisationsutveckling med fokus på AI, transparens och cybersäkerhet. Hon hjälper företag att navigera förändringar och skapa hållbara, engagerande arbetsmiljöer. Följ henne på LinkedIn för fler insikter om framtidens arbetsliv.
