Vi automatiserar, optimerar och förbättrar – men ofta utan att ställa den mest avgörande frågan:
Är det här ens värt att fortsätta med?
Det kan handla om rapporter som ingen längre använder.
Möten som finns kvar av tradition.
Processer som alla lärt sig att jobba runt, men som ingen vågar ta bort.
AI beskrivs ofta som ett verktyg för effektivitet.
Men AI är inte gödsel för dåliga processer.
Tvärtom fungerar AI som en obarmhärtig spegel. Den visar var värde faktiskt skapas – och var energi bara förbrukas. Oavsett hur länge vi gjort på samma sätt.
I mitt arbete med förändring och transformation använder jag AI för att analysera, utmana och skapa nya perspektiv. Inte för att göra mer av samma, utan för att tydliggöra:
- Vad som faktiskt driver affärsnytta.
- Vad som bromsar förändring.
- Vad som borde avslutas för att något nytt ska få plats.
Det är ofta här det verkliga motståndet uppstår.
För de största hindren för AI är sällan tekniska.
De sitter i gamla beslut som blivit bekväma.
I processer som överlevt sitt syfte.
I oviljan att erkänna att något vi byggt inte längre fungerar.
Jag ser samma mönster i många organisationer:
- Att effektivisera fel saker leder till snabbare fel resultat.
- Transformation kräver lika mycket mod att välja bort som att utveckla nytt.
- Förändring stannar inte för att idéerna saknas – utan för att för mycket hålls vid liv.
Att fortsätta vattna döda processer kostar.
Tid. Fokus. Förändringskraft.
Och i slutändan kostar det förtroende – både för AI-initiativ och för transformationen i stort.
AI:s verkliga värde ligger inte i att göra mer.
Utan i att visa vad som inte längre behövs.
Kanske är nästa steg för många organisationer inte att accelerera.
Utan att våga sluta.
Britt Konnander
Om Britt Konnander
Britt är rådgivare inom digital transformation och organisationsutveckling med fokus på AI, transparens och cybersäkerhet. Hon hjälper företag att navigera förändringar och skapa hållbara, engagerande arbetsmiljöer. Följ henne på LinkedIn för fler insikter om framtidens arbetsliv.
