Ett nytt kvartal väntar, strategier ska sättas i rullning, möten hållas, och där, mitt i det professionella maskineriet, händer något. Det är en blick som inte riktigt möter din, en insats som haltar, en sviktande arbetsprestation, en glimt av frånvaro hos någon som alltid brukar vara knivskarp…
Du känner en svag oro men viftar bort den. Det var ju bara en fest. Det måste vara trötthet.
Men kanske var det inte bara en fest. Kanske är det en spricka i fasaden?
Om du är chef, HR-ansvarig eller sitter i ledningsgruppen. Då har du inte råd att låta detta passera obemärkt.
Sommarfesten som symptom - Inte orsak
Det är lätt att peka på sommarfesten som problemet, men sanningen är att den ofta bara fungerar som en spegel. Den speglar vad som redan pågår. Den avslöjar det som annars hålls ihop av rutiner, deadlines och dagsljus. Bakom skratten, drinkarna och dansen kan det finnas ett pågående sjukdomsförlopp. Och just där, i det ögonblicket när det släpper: har du chansen att se och agera.
Beroendeproblematik handlar inte om dålig karaktär eller tillfälliga felsteg. Det handlar om en sjukdom som i de flesta fall bygger på förnekelse och självbedrägeri. Detta är ofta djupt rotat i individens livshistoria. När människor i beroende dricker eller tar droger på en fest är det inte för att det är kul: Det är för att de inte längre har något val. Det är där den verkliga skillnaden ligger.
"Det är ju bara en lina...” - Normaliseringen som oroar.
En aspekt som blivit alltmer tydlig är normaliseringen av narkotika bland den yngre generationen. I många fall handlar det inte längre om ett dolt missbruk i bakgrunden, utan om en synlig kultur där kokain förekommer öppet på fester, även på arbetsrelaterade sammankomster. Det som förr sågs som ett tydligt gränsöverskridande ses i dag av många som "ingen stor grej".
Det är här vi behöver vara extra vaksamma som arbetsgivare. Den yngre generationen har i många fall vuxit upp med en annan syn på droger, en annan tillgänglighet och en helt annan referensram. Det innebär inte att hela generationer är i riskzonen, men det innebär att vi måste våga prata om att gränser har förskjutits och framför allt hur detta kan påverka arbetsmiljö, säkerhet, prestation och i slutändan: Ta människoliv.
Som arbetsgivare behöver vi tydligt markera att oavsett ålder, roll eller attityd så är narkotika aldrig acceptabelt. Inte ur ett juridiskt perspektiv. Inte ur ett medicinskt. Och definitivt inte ur ett mänskligt.
"Jag vet inte exakt vad det är” - Men något stämmer inte.
Den känslan är ofta den första och enda signal du får som chef. En diffus oro. En förändring i ögonkontakten. Ett sänkt engagemang. Men vi är programmerade att inte agera förrän vi ser konkreta bevis. Och här ligger vår största svaghet som arbetsgivare: vi väntar.
Vi väntar på frånvaro. Vi väntar på prestationsfall. Vi väntar på doft av alkohol. Vi väntar – tills det är för sent.
Sjukdomsförloppet vid beroende är långt. I snitt 10 till 15 år. Under den tiden blir individen expert på att manipulera – inte av illvilja, utan som en naturlig del av försvarsmekanismen. Att ljuga, dölja och rättfärdiga är en del av sjukdomen. Ju bättre den fysiska fasaden är, desto djupare kan det skadade inre vara.
HR:s och ledningens roll - Bygg strukturer för tidig upptäckt
Det största misstaget vi gör som organisationer är att tro att vi kan lita på att individen själv söker hjälp. Det är mycket ovanligt. Därför måste vi som arbetsgivare skapa strukturer där hjälp inte är ett val – utan ett förväntat steg.
Det innebär att vi som organisation:
- Har en uppdaterad alkohol- och drogpolicy som tar höjd för incidenter i samband med sociala aktiviteter
- Inkluderar Proaktivt arbete som en del av vårt arbetsmiljöarbete
- Genomför arbetsplatstestning med medicinsk utredning och rehabilitering vid behov
- Utbildar chefer i att förstå beroendebeteenden och hur man går från oro till handling
- Skapar tydliga processer
Chefen som första linjens försvar - Men inte ensam
Som chef är du ofta den första som känner att något är fel, men samtidigt den som har minst medicinsk kompetens att tolka vad det innebär. Därför måste du få stöd i att agera utan att fastna i analys och ”eget diagnostiserande”.
Du ska inte ställa diagnos. Du ska inte konfrontera på egen hand.
Men du ska agera på känslan. Chefens ansvar enligt arbetsrätten innebär en skyldighet att agera vid tecken på ohälsa. Det betyder inte att du som chef själv ska utreda, utan att du tar in rätt expertis för att göra det.
Ett enda samtal till Ljung & Sjöbergs Chefsstöd kan vara avgörande. Inte bara för individens framtid, utan också för företagets säkerhet.
Medberoendet i arbetsgruppen - Ett osynligt skyddsnät för beroende
Det som kanske är mest skrämmande i sammanhanget är att hela arbetsgruppen ofta blir en del av problemet. Inte av illvilja, utan av omtanke. Kollegor täcker upp, förminskar, bortförklarar. Kanske har man blivit utsatt för manipulation, kanske har man bara svårt att tro att det är så allvarligt. Men i praktiken fungerar det som ett skyddsnät – inte för individen, utan för beroendet.
Här behöver vi som organisation vara modiga. Det är dags att prata om medberoende även på jobbet. För det är en realitet. Det är också en anledning till att beroende får fortsätta så länge i tysthet. En sund arbetsmiljö bygger inte på att skydda fasader. Den bygger på att våga se och våga agera.
Förebygg - redan innan nästa fest
- Utbilda chefer i missbruk och beroendeproblematik. Det ger omedelbar effekt. En enda utbildning ger ofta direkt ett Chefsstödsamtal in till oss på Ljung & Sjöberg
- Revidera er policy. Ta hänsyn till alkohol, narkotika, hasardspel, informella festmiljöer och framför allt ett icke hjälpsökande beteende. Sätt en tydlig handlingsplan!
- Implementera arbetsplatstestning. Det sänder en tydlig signal till hela organisationen och ger möjlighet att agera innan skadan är skedd. Det viktigaste av allt är dock att det kan förhindra fortsatt missbruk och framför allt att en anställd går in i ett beroende.
Om en medarbetare exempelvis använder droger i sociala sammanhang då och då, utan att ha utvecklat ett beroende, och får veta att företaget kommer att införa slumpmässig testning, samtidigt som personen trivs och känner stark lojalitet till arbetsplatsen, finns det en stor chans att den typen av användning upphör helt. I ett sådant fall har vi som arbetsgivare inte bara förhindrat ett fortsatt missbruk utan troligen också avvärjt en potentiell resa in i ett beroende. - Rätt insats från början. Försök inte att lösa beroendeproblem enbart med interna samtal, stressrehabilitering eller korta KBT-insatser. Sätt in rätt insats från start – det är endast en psykiater (beroendeläkare) som kan och ska ställa diagnos samt ge behandlingsrekommendationer.
- Skapa en kultur där oro får ta plats. En arbetsmiljö där människor vågar ta ett chefsstödsamtal efter att "något känns fel". Det är en arbetsmiljö där vi räddar liv.
Sommarfester är inte problemet
De kan däremot bli tillfällen som blottar verkligheten. Det viktiga att förstå är att beroende inte handlar om moralisk svaghet. Det är en komplex sjukdom, ofta rotad i trauma, självhat och förnekelse. Den är inte alltid synlig. Men den är alltid farlig.
Vi måste sluta säga "det var bara en kul kväll", för varje gång vi gör det blundar vi för det som pågår mitt framför ögonen på oss. När någon går från fest till självdestruktivitet. När en kollega fastnar i ett missbruk som började med något "alla andra också testade".
Det är dags att vi börjar våga agera på vår oro, och inte i morgon, utan: Nu.
För övrigt vill jag innerligt uttrycka min förhoppning om att vi snarast likställer lagstiftningen kring rehabilitering av narkotika och alkohol. Anledningen till att detta är så brådskande är det eskalerande läkemedelsmissbruket i Sverige, där opioider är ett växande problem. Exempel är preparaten Oxynorm och Oxycontin (båda innehåller den mycket beroendeframkallande substansen Oxycodone).
Min fru Lina blev erbjuden Oxynorm som smärtstillande, innan lustgas och epidural, i samband med förlossning för 2,5 år sedan. När vi pratar om att inte erbjuda rehabilitering för narkotika tänker vi ofta på den ”klassiska partyknarkaren”. Men frågan blir mer utmanande när det handlar om en nyförlöst kvinna, eller en människa som utvecklar ett beroende efter en käkoperation.
Det är inte alltid så svartvitt
Till sist vill jag även lyfta behovet av tydlig och enhetlig statistik, där dödsfall som orsakas av alkohol eller droger faktiskt redovisas som sådana. I dag står det ofta bara de direkta medicinska orsakerna, såsom leversjukdom, hjärtproblem eller annan organpåverkan, på dödsattester. Tyvärr döljer det den bakomliggande primära sjukdomsorsaken, exempelvis svårt alkoholbrukssyndrom.
Allt gott, David
Om David Lindström
David Lindström är affärsutvecklingschef på Ljung & Sjöberg, där han arbetar med att stödja organisationer i frågor som rör alkohol, droger och spelberoende. I sin yrkesroll brinner han för att inspirera chefer att agera tidigt vid oro, innan problemen visar sig genom tydliga eller fysiska tecken. Han betonar vikten av att se bortom enskilda fall och förstå beroendeproblematikens breda påverkan. Varje individ med beroende påverkar i genomsnitt mellan fem och femton personer i sin omgivning. Statistik visar dessutom att medberoende ofta är lika allvarligt som beroende, ibland med ännu högre risk för självmord.
Förutom sitt arbete på Ljung & Sjöberg är David ambassadör för välgörenhetsorganisationen Trygga Barnen, där han är engagerad i att stötta barn och unga som lever i utsatta miljöer.
Bakom det starka engagemanget finns en personlig resa. David har själv varit nykter och drogfri i över tio år, efter att ha levt med ett aktivt beroende under elva år. Efter en lång karriär i finansvärlden, sexton år i London och två i Schweiz, återvände han till Sverige för att påbörja ett nytt liv. Den erfarenheten präglar i dag både hans professionella och ideella engagemang.
Privat bor David i Vaxholm med sin fru och deras tre barn. På fritiden ägnar han sig åt klättring, både som passionerad utövare och som instruktör på Klättercentret en gång i månaden. Han växte upp i både Sverige och på Grönland, där båda hans föräldrar arbetade som flygkaptener för Air Greenland