Förvånansvärt många säger att de tittar på TV/strömmade tjänster på jobbet. Detta trots att forskning visar att vi blir mindre produktiva när vi gör två saker samtidigt, alltså multitaskar. Vi behöver börjar prata om vad som händer i våra hjärnor och använda den kunskapen för att förebygga problem.
Med kunskap om hur hjärnan fungerar ökar förutsättningarna
för att du når ett önskvärt resultat snabbare.
Del 3, punkt 21-30
I det här avsnittet tar vi upp flera tidstjuvar och ljuset i tunneln. Det blir allt tydligare att arbetslivet och skolan har samma typ av problem. Det är i sig ett problem.
- 37% säger att de tittar på TV/strömmade tjänster på jobbet, enligt en Netflix-undersökning som publicerade New York Times 2017. En engelsk undersökning som gjordes fem år senare visar att 42% tittar på jobbet.
- 60 procent av distansarbetarna säger att ”tv-tittande” hjälper dem att koncentrera sig. 35 procent av dem som arbetar på kontor påstår samma sak, enligt samma undersökning. Det är helt galet. Forskning visar entydigt att produktiviteten minskar när vi medvetet försöker göra två saker på en gång; alltså multitaskar.
Jag skrev om det redan i min första bok 2007. American Psychological Association slog 2015 fast att multitasking minskar produktiviteten med upp till 40 procent på individuell nivå. Lägg till det att hjärnan alltid prioriterar röster. Den reagerar med automatik och forskning visar att hjärnan tolkar rösten innan den hör vad den säger; om den låter rädd, arg etcetera.
Det är ett resultat av evolutionen och om rösten låter hotfull, får du lite extra tid för att avgöra om du ska fly eller fäkta. TV = ofta mycket röster. Koncentrationsförmågan minskar med andra ord – inte tvärtom. Varför bryr sig inte företagsägare, investerare, hr, chefer och politiker om forskning? Det handlar ju ändå om det som brukar kallas företages viktigaste resurs. - Utbildning är nyckeln till framtiden. Vi står inför stora utmaningar när det gäller till exempel miljön och energin. World Economic Forum slog fast 2021 att många behöver gå från 30 minuter till fem timmar av lärande varje vecka!
Inlärning är en självstyrd process. Du styr den med din vilja; det krävs fokusering, koncentration och motivation. Men det är inte det som är problemet; det är lösningen. Det skriver Daniel Pink, i ”Drivkraft – den överraskande sanningen om vad som motiverar oss”.
Så här sa Peter Gärdenfors, kognitionsprofessor, Lunds universitet, när jag intervjuade honom om hur vi lär oss: Det som saknas idag är tiden och förmågan att sätta samman informationen till större mönster; till en förståelse av materialet. Att sätta in den nya informationen i ett sammanhang och koppla den till andra områden. Det gör du inte snabbt. Det krävs reflektion och då behöver du pauser emellan.
Att vi inte har tillräckligt med tid – med lugn och ro - borde göra fler oroliga. För det handlar inte bara om vad vi ska lära oss – utan också hur. Med kunskap om hur hjärnan fungerar ökar förutsättningarna för att du når ett önskvärt resultat snabbare. - Vikten av kunskap. Jag föreläste för en grupp, på ett företag, som har ett aktivitetsbaserat kontor. En chef sa att varken hon eller hennes medarbetare förstår hur störda de blir, ”så vi sitter kvar hos våra kollegor, när vi ska arbeta med något koncentrationskrävande”. De har med andra ord inte kunskap om hur hjärnan fungerar och hur den påverkas av var de väljer att arbeta.
Jag berättade det för Helena Jahncke, docent i arbetshälsovetenskap, när jag intervjuade henne och hon svarade:
- När man flyttar in i den här typen av kontor behöver man ge medarbetarna stöd i att förändra sitt arbetssätt. Se till att medarbetarna får en utbildning i hur de ska tänka och välja – och hur viktigt det är att välja. Man kan inte flytta in och tro att det bara är att jobba på som vanligt, för det är verkligen en förändring i sättet att planera och genomföra sitt arbete.
- Sedan har också medarbetarna själva ett eget ansvar när det finns bra förutsättningar.
Kunskap om hjärnan är förstås också viktigt för den som ska välja om arbetsuppgiften passar bäst i ett hem med distraktioner eller ett rum men lugn och ro på arbetsplatsen. - När det gäller distansarbete var Barry Biffle, vd för det amerikanska flygbolaget Frontier Airlines kritisk till distansarbete hösten 2023. Han sa, i en internationellt uppmärksammad artikel, att personalen inte jobbar lika hårt som förr. ”Vi blev lata under pandemin.” Och det har resulterat i att de anställda har blivit mindre produktiva. ”Vi är inte ensamma om detta.
Alla företag där ute pratar om produktivitetsstörningar”, konstaterar han i Business Insider. Men minskad produktivitet, har som du läst, en mycket längre historia än så. - Högt upp på alla ledningsgruppers agenda finns idag frågorna:
- Hur ska vi arbeta?
- Var ska vi arbeta?
- Och varför ska vi välja det ena eller andra?
Här har både arbetsgivare och arbetstagare ett stort och gemensamt ansvar. - Fyra dagars vecka. Kortare arbetsvecka har bland annat resulterat i att anställda känner större engagemang, bättre balans mellan jobb och fritid och mindre stress. Produktionen har varit densamma eller ökat marginellt jämfört med fem dagar.
Jag är den förste att hålla med om att det är viktigt att vi får ner stressen och värnar om hälsan. Jag har personliga erfarenheter av vad för mycket arbete, under för lång tid kan resultera i. Ett exempel: en kollega hade fått sparken på dagen efter en konflikt, min arbetsbelastning dubblerades därför under för lång tid. Det hela kulminerade när jag ringde samma person två gånger, samma förmiddag och sa samma sak.
Jag mindes inte det första samtalet. En skräckfylld upplevelse. Men många företag som planerar eller har genomfört en fyradagarsvecka, inser inte att de ekonomiskt har blivit 80 procentsföretag idag. Om ens det.
Företag och andra organisationer måste skapa bättre förutsättningar, för alla att arbeta med utgångspunkt från sina kognitiva resurser. Medarbetarna måste få kunskap om när, var och hur deras hjärnor arbetar som bäst – och varför det är så. Då får de mer gjort med mindre ansträngning. - Artificiell intelligens – väcker både hopp och oro. Än så länge finns det inte mycket relevant forskning inom artikelns område. Jag tar upp den, så inte någon ska få för sig att jag ligger under samma sten som de som säger att ”tv-tittande” hjälper dem att koncentrera sig”.
- Jag skrev att skolresultaten skulle försämras om inget gjordes, i både artiklar och på sociala medier för sju-åtta år sedan. Och blev kallad både det ena och det andra: även av lärare. Trots det blir jag chockad när jag hör hur beroende många av dagens elever säger att de är.
Vi talar om hjärnor som blivit omprogrammerade. Och de ska få stöd och hjälp av föräldrar, som också har hjärnor som är kidnappade. Jag ser samma negativa utvecklig i arbetslivet om inget görs. Jag vet, det kan låta som en dålig skräckfilm, men det är den verklighet vi lever i. - Som tur är går det att återställa hjärnorna till en bättre version igen. Jag har lagt ner tusentals timmar på att förstå hur våra hjärnor fungerar och när de fungerar som bäst. Och vad som händer när de utsätts för distraktioner. Hur de påverkas och varför de gör det. Och hur du ska göra för att skapa en beteendeförändring.
En viktig framgångsfaktor är att vi börjar prata om vad som händer i våra hjärnor och använder den kunskapen för att hantera och förebygga problem. Det är hjärnan som gör oss anställningsbara. Och då måste vi – efter dyra rekryteringsprocesser – se till att alla kan utnyttja sina hjärnors fulla potential. Det är hjärnorna som gör företagen konkurrenskraftiga. Nationellt och internationellt.
Och sist – men inte minst – hjärnor som inte är kidnappade är en förutsättning för att skapa lösningar för ett bättre klimat och åstadkomma de beteendeförändringar som krävs. Det du har kunskap om kan du förändra. Vad kan du förändra? Vad kan ni som organisation förändra?
Tomas Dalström
Läs mer på HRnytt:
Möjligheten att bli störd har ökat explosionsartat - del 1
Möjligheten att bli störd har ökat explosionsartat - del 2
Om Tomas Dalström
Tomas Dalström är författare, föreläsare, och journalist med inriktning på hjärnan. Han har specialiserat sig på när, var och hur vi arbetar som bäst och VARFÖR. Hans senaste bok ”Din hjärna från 2008 är effektivare än den du har idag”, har han utvecklats till en nyskapande webbutbildning, Cognicopter-utbildningen.
Tomas Dalström har fått nationella och internationella utmärkelser för journalistik, facklitteratur, manus till video/film, multimediaproduktioner och innovationer.
Mer information hittar du på Cognicopter.com och dalstromutanh.se
