Klassikern är fisklunchen som kollegan micrar i det gemensamma köket. Ut ur micron letar sig en ilsken och enträgen lukt som garanterat hittar in i alla skrymslen och vrår på kontoret. Ingen kommer kunna undgå att det äts fisk till lunch. Den enda som inte känner lukten är den som har tagit med sig fisklunchen och som glatt står och väntar på den vid micron. Givetvis är denne också lyckligt ovetande om att det allmänt ses som en dödssynd att äta fisk som behöver värmas till lunch på kontoret. Så alla sneda blickar som slängs mot kollegan i korridoren efteråt är bortkastade.
Sedan har vi kollegan som valt att avnjuta sin frukostmacka framför datorn. Givetvis en macka gjord på hårt bröd. Mejlen måste läsas och det effektivaste sättet att använda sin arbetstid på är äta och läsa samtidigt. Detta är dessutom två av få uppgifter som människor kan utföra simultant - alltså ”multitaska” - eftersom den ena uppgiften, alltså att läsa mejl, inte kräver att hjärnan används aktivt. Det är bara tuggandet som kräver tänkande och koncentration.
Även kollegor utan välutvecklad misofoni lär bli störda av tuggandet om de befinner sig i närheten. De flesta kontor fungerar inte som kaféer eller restauranger där denna typ av ljud drunknar i ett sammelsurium av andra ljud, prat och musik. Nej, varje tugga får ensamt all uppmärksamhet.
Men värst är nog ändå tystnaden mellan tuggorna. Anspänningen av att inte veta när eller om nästa tugga kommer kan få den mest hjärnstarka kollegan att tappa fokus. Det var väldigt vad länge det dröjer till nästa tugga. Kanske är mackan uppäten? Nej. Där kom den. Nästa tugga. Tuggan kan visuellt bekräftas i efterhand genom att studera mängden smulor som lagt sig mellan tangenterna.
De två situationer jag precis beskrivit hör till de svåraste som vi har att hantera på kontoret, rent kollegialt. Att tillrättavisa en kollega drar sig nog de allra flesta för in i det längsta. Ingen vill ju vara den som skapar dålig stämning kollegor emellan. Och vet vi ens hur kollegan kommer att reagera på att bli tillrättavisad? Det kanske är den ömmaste punkten kollegan har, att bli ifrågasatt för sitt tuggande.
På sin höjd kanske någon - om skrivbordsätandet sker återkommande över en längre tid - drar sig till att sätta upp en anonym lapp om var mat och fika bör förtäras. Eller som ber chefen ta upp det på nästa arbetsplatsträff, vilket chefen garanterat kommer att antingen ignorera eller ”glömma bort” att göra.
Här kan humor och illustrationer av denna typ av situationer komma till vår räddning. De låter oss prata om och skratta åt beteenden utan att de behöver kopplas till en specifik händelse eller person på kontoret. Ingen behöver känna sig utpekad. Bara den som råkar sitta och äta en macka där och då.
Kanske leder det till att var och en av oss tar sig en funderare över hur vi beter oss och hur det kan uppfattas av vår omgivning. Kanske får det oss att ändra på beteenden som inte är så trevliga när vi vistas bland andra. Om det leder till färre störande beteenden och mindre dovt morrande kollegor kan atmosfären på kontoret bli både trevligare och mer arbetsvänlig.
Och, inte minst, fri från illaluktande fiskluncher.
Av: Oscar Berg
Om Oscar Berg
Oscar Berg är oberoende konsult, författare, föreläsare och workshopledare. Som oberoende konsult kan han anlitas av företag och organisationer oavsett storlek eller hur långt de kommit i förändringsresan kring digitalisering, samarbete och framtidens arbete.
Han har skrivit flera böcker inom dessa ämnen och är medförfattare till boken "Digitalt samarbete - Så skapar vi morgondagens organisationer".
Oscar driver även Digitalt samarbete-podden tillsammans med Henrik Gustafsson. Som föreläsare kan Oscar anlitas för såväl inspiration som kunskapslyft.
Som workshopledare kan han anlitas för att exempelvis utforska behov, problem och idéer eller ta fram strategier kring digitalisering, samarbete och medarbetarupplevelse. Läs mer på oscarberg.net
