Annons Viking-line-topp-jan-feb-2026
Annons Viking-line-topp-jan-feb-2026
Arbetsgivare hänger inte med när NPF-diagnoser ökar
Foto: Helena Larsson Berggren
PUBLICERAD 4/2/2026
Lästid ca 1 min

Arbetsgivare hänger inte med när NPF-diagnoser ökar

Allt fler får diagnoser inom NPF, men arbetslivet är ofta dåligt anpassat. Enligt Helena Larsson Berggren, expert på NPF i arbetslivet vid Avonova, krävs både praktiska anpassningar och en kulturförändring för att vända utvecklingen.

Allt fler svenskar får diagnoser som ADHD och autism. Trots det är arbetslivet ofta dåligt anpassat för medarbetare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Inom företagshälsovården ser man hur detta leder till att personer lämnar yrken de egentligen trivs i.

Det handlar sällan om oförmåga. Ofta är det arbetsmiljön som inte fungerar, säger Helena Larsson Berggren, utbildare ochexpert på NPF i arbetslivet vid Avonova.

NPF är ett samlingsbegrepp för bland annat ADHD, autism, Tourettes syndrom och dyslexi och handlar om hur hjärnan bearbetar information. Många med NPF har styrkor som detaljfokus, kreativitet och uthållighet, men kan samtidigt möta utmaningar kopplade till stress, socialt samspel och struktur i arbetsvardagen.

När arbetsmiljön inte är anpassad riskerar det att leda till missförstånd, hög stress och i värsta fall utanförskap, säger Helena Larsson Berggren.

Enligt henne krävs ofta inga stora insatser för att förbättra situationen. Små anpassningar som tydligare instruktioner, fasta rutiner, lugnare arbetsmiljöer och direkt feedback kan göra stor skillnad.

Det handlar också om kultur

Medarbetare måste våga berätta om sina behov utan rädsla för att bli stämplade som besvärliga, säger Helena Larsson Berggren.

Utbildningen Kompetensforum NPF – NPF i arbetslivet lyfter vikten av psykologisk trygghet och ett inkluderande förhållningssätt där olikheter ses som en tillgång snarare än ett problem.