Vad händer i kroppen när du stressar?
Om vi tittar lite närmre på vad som egentligen händer i kroppen under stress så kanske det blir lättare att greppa varför stress ibland kan bli en belastning för kroppen. Genom stressreaktionen utsöndras bland annat kortisol, ett hormon som mobiliserar energi till musklerna för att vi snabbt ska kunna agera målinriktat och kraftfullt. Med högre halter kortisol i blodet ökar pulsen, hjärtat slår fortare och andningen blir snabbare.
Kortisol påverkar även hjärnan. Känslocentrat blir mer aktivt eftersom vi måste agera snabbt och instinktivt. Och för att överleva i en utmanande situation måste vi alltid utgå ifrån att det värsta kommer hända, vilket skapar negativa automatiska tankemönster. Detta också på grund av att pannloberna, det område i hjärnan som står för struktur, problemlösning, planering och logiskt tänkande blir mindre aktivt under stress. Allt för att vi snabbt ska kunna hantera situationen vi står inför.
Den naturliga bromsen för att säkra återhämtningen
Stressreaktionen har också en motreaktion, vilket gör att vi varvar ner naturligt efter ett stresspåslag. Höga halter kortisol i omlopp signalerar att det är dags att minska kortisolproduktionen, och dess påverkan på kropp och hjärna kommer därför långsamt att avta. Så långt är allt lugnt.
Men om kroppen utsätts för ihållande stress, utan att bromssystemen får arbeta som de ska så blir stress i längden inte så funktionellt. Med hög puls, ytlig andning och tankar som styrs av känslocentrat snarare än av pannloberna fungerar vi i längden inte bra alls.
Långvarig stress blir en belastning
Faktum är att den typ av stress som vi utsätts för nu för tiden inte riktigt är i synk med stressystemens ursprungliga syfte. Idag behöver vi oftast inte agera just snabbt och kraftfullt. Snarare står vi inför en rad utmaningar som handlar om höga prestationskrav, korta ledtider, bräcklig självkänsla, social jämförelse, stort ansvar hemma eller svårigheter på arbetsplatsen - saker vi alltså mer eller mindre exponeras för över dygnets alla timmar - framför allt om tankarna blir mer och mer negativa och håller stressreaktionen vid liv.
Så även om kortvarig stress hjälper oss att klara de flesta av de krav vi ställs inför i vardagen, så kan långvarig stress å andra sidan göra oss trötta, trögtänkta och känslomässigt instabila. Det beror helt enkelt på att vi inte vilar systemen tillräckligt och vårdar den fina funktion av påslag och nedvarvning som vi faktiskt besitter. Långvarig stress med brist på återhämtning kan därför i slutändan leda till både psykisk ohälsa, smärtproblematik, sömnsvårigheter och utmattning.
Det är därför som återhämtningen är så viktig.
Helena Schiller
Doktor inom folkhälsa
HejEngagemang
Helena har en lång och gedigen bakgrund inom arbets- och organisationspsykologi - såväl teoretisk som praktisk - och har under många år bland annat forskat kring stress och sömn i arbetslivet.
