- Konflikträdsla och bristande kommunikation är det som främst irriterar hos chefer.
- Trögrörlighet och ineffektivitet är den främsta orsaken till negativt prat om organisationen.
- Bristande ansvarstagande är det som främst stör hos kollegor. Därefter kommer dålig attityd och arrogans samt låg kompetens.
- 65 procent anser att arbetsklimatet är allas ansvar.
- Bara 57 procent känner sig trygga med att säga vad de tycker till chefen.
En ny Novus-undersökning, genomförd på uppdrag av Thunved & Wranding, visar att konflikträdsla och bristande kommunikation toppar listan över vad anställda stör sig på hos sina chefer.
Många organisationer underskattar hur mycket otydlighet och konflikträdsla påverkar kulturen i vardagen. När chefer undviker svåra samtal eller blir otydliga i sitt ledarskap skapas frustration, osäkerhet och i längden minskat engagemang
Caroline Thunved, medgrundare av Thunved & Wranding
I de öppna svaren beskriver medarbetare bland annat chefer som undviker svåra samtal, backar från beslut och är otydliga i sina instruktioner. Även favorisering, bristande feedback och låg närvaro återkommer.
Tre av tio unga kvinnor stör sig mest på konflikträdda chefer
30 procent av kvinnor mellan 18 och 34 år anger konflikträdsla som det mest irriterande hos chefen. Det är en statistiskt säkerställd skillnad jämfört med totalen. Bland yngre män är det i stället dålig struktur som irriterar.
Många företag investerar fortfarande i enstaka inspirationsdagar eller punktinsatser kring ledarskap. Men beteenden förändras inte av en föreläsning. Ledarskap behöver tränas kontinuerligt och integreras i vardagen för att få verklig effekt
Malin Wranding, medgrundare av Thunved & Wranding
Därför snackar svenskar skit om jobbet
Bland de anställda som upplever att det finns saker som leder till negativt prat om organisationen är trögrörlighet och dålig effektivitet den vanligaste faktorn. Därefter kommer ohälsa och arbetsbelastning, brist på bekräftelse och feedback samt en osund företagskultur och jargong.
78 procent anser att det finns sådana faktorer på arbetsplatsen. Det innebär att ”skitsnacket” enligt undersökningen handlar om organisationens sätt att fungera, snarare än om enskilda kollegor. Bristande ledarskap, orättvis behandling och arbetsbelastning återkommer bland de faktorer som skapar missnöjet.
Fler källor till irritation
När de anställda får beskriva vad som stör dem mest hos en kollega hamnar brist på ansvarstagande högst. Därefter kommer dålig attityd och arrogans samt låg kompetens.
Bland kvinnor 35–49 år anger 28 procent brist på ansvarstagande, medan 27 procent av kvinnor 18–34 år stör sig på dålig attityd och arrogans. Bland män 18–34 år är låg kompetens mer störande.
Inte bara chefen ska fixa arbetsmiljön
65 procent anser att arbetsklimatet är allas gemensamma ansvar. 31 procent lägger huvudansvaret på chefen eller cheferna, där bara 3 procent pekar ut de anställda som grupp.
Kvinnor har i högre grad än män av uppfattningen att arbetsklimatet är ett gemensamt ansvar, medan män i högre grad lägger ansvaret på chefen.
Bara drygt hälften känner sig trygga med att säga vad de tycker
57 procent uppger att de känner sig mycket eller ganska trygga med att framföra sina åsikter till sin chef. Åtta procent känner sig mycket eller ganska otrygga. Det innebär att en grupp befinner sig någonstans däremellan eller inte känner tillräcklig trygghet för att säga vad de faktiskt tycker.
Om medarbetaren inte känner sig trygg med att säga ifrån och chefen samtidigt undviker svåra samtal skapas en organisation där problemen riskerar att bli osynliga uppåt men desto mer synliga mellan kollegorna.
En viktig fråga chefer kan behöva ställa är:
Vilka problem på vår arbetsplats pratar vi om överallt utom där besluten faktiskt fattas?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Thunved & Wranding under våren 2026. Den genomfördes i två delar via Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel.
I den första delen intervjuades 1 021 personer, varav 561 förvärvsarbetade. Den andra delen omfattade 2 000 intervjuer bland allmänheten 18–84 år. Resultaten efterstratifierades och viktades mot kända populationstal.
Sverigepanelen är slumpmässigt rekryterad och riksrepresentativ avseende ålder, kön och region för personer 18–84 år.
