Svenska företag är överens om att kompetensutveckling är en avgörande strategisk fråga. Men trots ambitioner saknar de flesta konkreta planer för hur de ska utbilda sina medarbetare inför den snabba AI-utvecklingen visar en ny rapport från Wise Group.
Rapporten pekar på ett växande gap mellan företagens ambitioner och deras faktiska genomförande. Detta riskerar att påverka både konkurrenskraft och tillväxt under de kommande åren.
Undersökningen bygger på svar från 383 HR-chefer och HR-specialister i svenska företag och visar att 81 procent ser kompetensförsörjning som en strategisk fråga där bara 4 procentarbetar med en långsiktig kompetensplan på fem års sikt.
Det handlar sällan om brist på insikt. De flesta företag förstår att AI påverkar vilka kompetenser som behövs framåt. Utmaningen är snarare att frågan inte får tillräckligt med tid, struktur eller tydligt ägarskap i organisationen. Då blir arbetet lätt reaktivt, där man fokuserar på att lösa dagens behov i stället för att bygga för framtiden. När kompetensfrågan inte integreras i affärsplaneringen riskerar också AI-utvecklingen att gå snabbare än organisationens förmåga att anpassa roller, arbetssätt och kompetens
Tobias Berglund, vd för Wise Group
Arbetsmarknaden förändras snabbt. AI, automatisering och ny teknik ställer allt högre krav på företagens förmåga att ställa om sin kompetens.
Brist på tid anges som det största hindret
Rapporten visar att nära två av tre företag saknar en plan för hur AI-relaterad kompetens ska utvecklas inom organisationen. Många har heller inte uppdaterat sina roller eller kravprofiler utifrån de nya kompetenskrav som AI-utvecklingen medför.
Samtidigt uppger nästan fyra av tio företag att bristen på rätt kompetens kan få negativa konsekvenser för konkurrenskraften redan inom två till tre år.
Den största risken är att investeringar i AI och annan ny teknik inte får den effekt de skulle kunna få, eftersom organisationen inte utvecklas i takt med tekniken. Företag som väntar riskerar att missa affärsmöjligheter, tappa tempo i omställningen och få svårare att realisera sin strategi. På sikt handlar det också om konkurrenskraft - saknar man rätt kompetens blir det svårare att växa, möta nya krav från marknaden och hålla jämna steg med snabbare aktörer
Tobias Berglund
Mjuka färdigheter
En utmaning handlar om utvecklingen av mjuka färdigheter som kommunikation, samarbetsförmåga och förändringsledning där bara 20 procent av företagen arbetar strukturerat med att utveckla den här typen av kompetenser. Färdigheter som kommer att bli allt viktigare när AI tar över allt fler rutinmässiga arbetsuppgifter.
Brist på tid anges som det största hindret, följt av begränsade resurser.
Rapporten lyfter fram fyra prioriterade områden
- Integrera kompetensutveckling i affärsplaneringen.
- Skapa tydliga strukturer för kontinuerligt lärande.
- Anpassa roller och kompetenskrav efter AI-utvecklingen.
- Mät och följ upp organisationens omställningsförmåga.
Det krävs framför allt att kompetensfrågan får en tydligare plats i kärnverksamheten. Så länge den behandlas som en separat HR-fråga snarare än en affärskritisk ledningsfråga händer för lite.
Men det handlar också om en beteendeförändring. Att bygga en organisation som arbetar långsiktigt med kompetens och förändring kräver nya sätt att leda, prioritera och fatta beslut på. Därför behöver det finnas en respekt för vad den förflyttningen kräver av ledarskapet – och att det tar tid att förändra beteenden och skapa nya arbetssätt i praktiken.
Det handlar mindre om att göra allt på en gång och mer om att konsekvent börja omsätta ambition i handling, steg för steg
Tobias Berglund
Kompetens är ett av företagens mest affärskritiska tillgångar. De organisationer som inte agerar riskerar att halka efter när AI förändrar arbetslivet i allt snabbare takt.
Börja i det lilla. Funktion för funktion, team för team. Försök inte förändra hela organisationen på en gång. Det viktiga är att börja där behovet är som störst och att arbetet koordineras tydligt mellan ledning och verksamhet.
För att lyckas behöver ledning och medarbetare också mötas oftare i frågan. Vad kräver framtiden av oss och vad behöver människor för att känna sig trygga och relevanta i förändringen? Där börjar ofta den verkliga förflyttningen.
Det handlar också om att kontinuerligt uppdatera roller, kompetenser och arbetssätt i takt med AI-utvecklingen. Men för att arbetet ska få effekt krävs ett tydligt syfte, en struktur för hur förändringen drivs och ett sätt att mäta och följa upp utvecklingen över tid. Annars är risken stor att det stannar vid goda ambitioner istället för verklig förändring
Tobias Berglund
