Det kan gå snett och då är du lika lite värd som en fotbollstränare som förlorat en match för mycket mitt i säsongen.
Några av mina vänner har väldigt liknande berättelser om hur de blev rekryterade som VD och som bara något år senare var tvingade att kasta in handduken. I båda fallen handlade det som samma två fenomen:
- Informella ledare motarbetade dem bakom kulisserna. Dessa kände sig hotade när de insåg att den nya VDn ville införa förändringar i både kultur och struktur med nya krav som inte skulle gynna dem. Omedelbart började kampanjerna och smutskastningen. Stämningen blev sämre och sämre.
- Styrelsen backade inte upp den nya VDn utan gick på de anställdas linjer. Det är snudd på omöjligt att göra sitt jobb och genomföra de förändringsuppdrag som samma styrelse givit VDn, när styrelsen sedan saknar förmåga att stå emot motståndet som kommer. Och det motståndet kommer nästan alltid.
Jag har fler liknande berättelser från andra i mitt nätverk. Duktiga, bra, erfarna människor som bevisat sig i tidigare, liknande roller men som i den nya miljön stått ensamma när högre chefer straffat ut dem. Eller nya chefer som inte får mer än en halvchans innan någon ovanför plockar bort dem, långt innan de hunnit bli varma i kläderna.
Så tillbaka till frågan. Kan man alltid skylla på chefen. Är det alltid chefens fel och ansvar? Jag har tänkt på det där. Mycket. Jag har fått frågan från följare. Och jag har ett svar:
JA
Svaret är Ja. Definitivt! Det är alltid chefens ansvar. Men, och det här är viktigt, det är inte alltid den närmaste chefens fel om det inte funkar. Det är inte alltid VDns fel heller. Det är däremot alltid chefens chef!
Chefens chef har det största ansvaret
- Om en mellanchef gör ett sopigt jobb och inte verkar bättra sig, och hela tiden gör sitt team miserabelt, ja då är det två chefers fel: Den sopiga chefen och chefens chef.
- Om en person är ny som chef och inte får det stöd, stöttning och styrning som kan behövas för att göra ett bra jobb så är det åter chefens chef som är ansvarig.
- Om en bra VD blir baktalad av starka informella ledare så är det styrelsens ansvar och fel som inte backar upp VDn. Med andra ord ordförandens ansvar i första hand.
Det är som sagt inte lätt att vara chef. Alla som haft den rollen vet det. Du måste vara psykopat för att inte ta åt dig av vad dina team-medlemmar känner och säger när de känner sig vilsna eller hotade. De är ännu svårare att vara chefens chef som ska leda indirekt. Men jag måste säga att de verkar komma undan lättare. Det är alltid lättare att skylla på den chef som står närmast problemet.
Jag kan tänka mig att min åsikt är provocerande för dig som är styrelseordförande eller en hög chef. Det kan faktiskt vara berättigat. Du kan till exempel vara så upptagen med annat och sakna tid att känna din verksamhet bra nog. Kanske känner du att du har delegerat till underchefen och i din iver att inte vara en micromanager så abdikerar du i ditt eget ledarskap. Det är förstås inga ursäkter men väl orsaker.
Ett råd jag fick i början av min karriär var: Välj din chef. Samma gäller dig som är chef eller som blir rekryterad som chef eller VD; vem är din närmaste chef eller ordförande? Kommer de att backa upp dig? Är du det minsta tveksam ska du nog fundera ett varv till innan du tackar ja. Det kan bli en snabb och smärtsam sorti annars.
Tack för att du läser mina tankar!
Ledarskap och arbetsglädje: Den sista kakan - Antoni Lacinai
Läs mer från Antoni på HRnytt:
Varför det kan vara dåligt att fokusera på ditt Varför…
Din kommunikation går igenom tre faser
Om Antoni Lacinai
Antoni Lacinai är en av Sveriges populäraste föreläsare inom kommunikation, arbetsglädje, kundbemötande och ledarskap. Du bokar honom lättast via lacinai.se. Följ honom också på LinkedIn för fler insikter om kommunikation och motivation.
