Om vi vill ha ett friskare samhälle behöver vi inte bara träna mer, utan också äta nyttigare. Jag vill se ett friskmatsbidrag som gör det lättare för anställda att både få tillgång till hälsosam mat och träning.
Vad vi äter är avgörande för vår hälsa
Var fjärde svensk riskerar idag att dö i förtid på grund av ohälsosamma matvanor samtidigt som konsumtionen av onyttiga livsmedel hela tiden ökar. I en av världens största sammanställningar, IHME:s ”Global Burden of Disease” framgår tydligt att våra matvanor är en dominerande orsak till sjukdomsbördan i Sverige. Bara tobak gör större skada. Sammanställningen visar att vi äter för lite av det som är hälsosamt, och för mycket av det som gör oss sjuka och överviktiga. Här krävs förändring!
Ibland kan det te sig som att man hoppas att några burpees och ett outnyttjat gymkort ska rädda den svenska folkhälsan.
Maten vi äter har upp till åtta gånger så stor påverkan på risken att drabbas av sjukdom, jämfört med fysisk aktivitet. Vi måste alltså tänka större än att träning allena gör oss friska. Sedan 1988 har svenska arbetsgivare på olika sätt kunnat främja en god hälsa genom rörelse. Men det räcker inte.
Den svenska folkhälsan sviktar – och ibland kan det te sig som att man hoppas att några burpees och ett outnyttjat gymkort ska rädda den. Det kommer inte att lyckas. Om vi vill ha ett friskare samhälle behöver vi inte bara träna mer, utan också äta nyttigare. Vi vill se ett moderniserat friskvårdsbidrag som faktiskt gör skillnad. Det är dags att införa ett friskmatsbidrag.
Hälsosamma matvanor en ekonomisk fråga
Det är dags att våra beslutsfattare lyssnar till forskningen. Samhället lägger årligen enorma summor på friskvårdsbidraget. Ett kompletterande friskmatsbidrag, som främjar sunda matvanor, kan göra stor skillnad på kort tid.
Vi har intervjuat 10500 personer om deras matvanor, och vår rapport Vegocracy 2023 visar tydligt att hälsosamma matvanor är en ekonomisk fråga i Sverige idag. Fler än hälften av svenskarna skulle äta mer hälsosamt om det kostade mindre. Detta samtidigt som färre än 1 av 6 svenskar äter rekommenderad mängd frukt och grönt. Det är alarmerande lågt, men inte förvånande.
Ett friskmatsbidrag skulle kunna innebära en välkommen hjälp för de svenskar som inte har råd att äta hälsosamt. Och en storskalig nudge för hela befolkningen. I Sverige är vi duktiga på att utforska samhällets möjligheter att främja god folkhälsa. Med initiativ som tallriksmodellen, fruktstunden, friskvårdsbidraget och skoljoggen arbetas det för att förbättra välmåendet och den svenska folkhälsan. Nu är det dags att lyfta detta ännu en nivå med ett än starkare initiativ – friskmatsbidraget.
Friskmatsbidrag kan påverka antalet sjukskrivningsdagar
Ett friskmatsbidrag skulle i bästa fall kunna leda till färre sjukskrivningsdagar, lägre sjukvårdskostnader och en mer hälsosam befolkning. I sämsta fall skulle det kanske bara leda till att fler äter nyttigare, och faktiskt nyttjar bidraget.
Av: David von Laskowski, VD Greenfood och Picadeli
