Som jag tidigare har sagt så har det skett något stort här i Sverige det senaste åren. Efter att Partille kommun gått ut med sina siffror att en klimakteriesatsning med bland annat utbildningar/föreläsningar haft effekt på sjukskrivningstalen så inser fler och fler företag att det är viktiga frågor.
Jag har själv varit helt fullbokad under hösten. Bland annat har Finansförbundet som ett av de första fackförbunden satsat stort på denna fråga. Jag har under två tillfällen både utbildat medlemmar och representanter från alla storbanker. Jag har också fått förfrågningar från några av de viktigaste aktörerna vad gäller arbetsliv och miljö inför nästa år. SIS arbetar dessutom med en ny standard för arbetsplatser och hur man ska arbeta med dessa frågor. Denna kommer 2026.
I USA är man ännu längre fram. Där bjöd Joe Biden nyss in framstående menopausaktivister till Vita huset till samtal för att hylla deras arbete.
Meanwhile i Sverige låter Sydsvenskan en kvinnlig forskare i organisation och ledarskap få utrymme att skriva en text med rubriken " Var finns rubrikerna om det manliga klimakteriet - andropausen? "
Jag höll på att sätta kaffet i halsen. Dels på grund av rubriken men också pga av innehållet.
Det finns nämligen inget som heter det manliga klimakteriet - eller andropausen som det kallas. Det är en marknadsföringsterm, främst populariserad i USA av hormonkliniker och läkemedelsföretag. Andropaus är alltså inte ett universellt erkänt medicinsk tillstånd.
Män som drabbas av symtom i klimakterieålder uppvisar ofta en reell testosteronbrist, något som är en medicinsk åkomma som bör behandlas. Det drabbar enbart ett fåtal män, resten seglar igenom ett manligt ”klimakterium” och kan ”göra" barn upp till 80-års ålder. Så långsamt går deras könshormon neråt jämfört med vårt könshormon östrogen som får ett ganska abrupt slut i 50-års ålder. Och som jag tidigare har sagt. Vi måste sluta prata om vallningar och prata om vad som händer i vår hjärna.
Denna forskare förstår heller inte varför man ska prata om klimakteriet på arbetsplatsen, då kvinnor kan känna sig kränkta. Hon frågar en samling väninnor och förutom att de anser att det är tämligen oproblematiskt så känner de sig förminskade och kränkta av dagens fixering vid frågan.
Där någonstans kunde jag inte fortsätta läsa för jag var rädd att jag skulle få en hjärtattack. En svensk forskare, kvinnlig, som verkar ha missat allt som har hänt det senaste året. Som pratar om kränkta kvinnor och förfördelade män men har missat de effekterna på en samhällelig nivå dessa utbildningar har och kommer att ha i framtiden.
Kan inte vi för en gångs skull få känna oss liiiite speciella?
Hon avslutar med att säga att vi måste dämpa dagens fixering vid klimakteriet och respektera människors integritet. I den mån debatten fortsätter så måste uppmärksamheten åtminstone innefatta männen.
Jag har så mycket tankar kring detta men jag tänker att jag inte ska tråka ut er med mina tankar. Men jag har en tanke som jag vill avsluta med. Kan vi inte få ha klimakteriet ifred? Måste ni också ha ett? Måste allt vara så jämlikt hela tiden i detta land? Kan inte vi för en gångs skull få känna oss liiiite speciella?
Det har DESSUTOM lagts fram en motion i Socialutskottet om att det måste utbildas mer om det manliga klimakteriet. Riksdagen ”ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att sprida kunskap om det manliga klimakteriet och tillkännager detta för regeringen”.
Och vet ni vad? Jag kan inte göra något annat än skratta. Jag har utbildat tusentals personer i år. Vi är ett gäng föreläsare så vi är säkert uppe i tio tusentals personer bara i år. Snart kommer siffrorna på hur sjukskrivningarna har minskat kunna presenteras. Kanhända har vi utbildat några förfördelade män och några kränkta kvinnor men kanske måste vi bara se förbi det för vi vet att utbildning gör nytta för både kvinnan, arbetsplatsen och samhället. Det minskar ju bevisligen sjuktalen.
Så god jul alla härliga HR-människor. Vill ni sälla er till den fantastiska mängden företag som vill jobba med dessa frågor hör gärna av er!
Katarina Wilk
Läs mer på HRnytt:
IKEA tar stafettpinnen med menopauspolicy
Medmänsklighet är det nya svarta
Vem vill gå i bräschen bland HR-folket för en satsning på kvinnors hälsa?
Om Katarina Wilk
Katarina Wilk är hälsofuturist, författare och föreläsare. Hon anses vara en av pionjärerna i Sverige när det gäller att tala om förklimakteriets påverkan på kvinnors hjärnor. Hon föreläser land och rike runt dessa frågor. Idag arbetar hon även tätt ihop med Femcare, en av de första regionsfinansierade specialistvårdmottagningarna inom digifysisk vård i Sverige som redan finns på ett antal orter och även erbjuder nationell rådgivning.
Hon har även skrivit skönlitterärt, varit nominerad i Storytel Awards 2018 och kommer i vår ut med den första delen i en trilogi med namnet Den tredje dimensionen. Bok nr två släpps december 2024.
