När någon väl har blivit sjuk av stress kan vägen tillbaka vara lång. Det bästa sättet att motverka stressrelaterad psykisk ohälsa är att arbeta proaktivt och motverka stressen innan den blir ett hälsoproblem. Ett proaktivt hälsoarbete håller medarbetarna stressfria och friska.
Därför blir vi sjuka av stress
Stress är en naturlig reaktion där kroppen prioriterar om energi och funktioner för att kunna bemöta ett hot, den så kallade för kamp- och flyktresponsen. När vi upplever ett hot utsöndras stresshormoner i blodet så att vi får högre puls och blodtryck vilket ger musklerna mer blod och energi att agera. Kroppsfunktioner som inte behövs för att möta hotet, som matsmältningen, huden och immunförsvaret, nedprioriteras. Även de kognitiva förmågorna nedprioriteras så att det blir lättare att fokusera på hotet.
Den här stressreaktionen är menad att vara kortvarig, till exempel för att möta en attack av ett vilt djur, och sedan följas av återhämtning. Det som vi upplever som hot i dag är däremot sällan kortvariga situationer. Vår hjärna reagerar med samma stressreaktion när den ställs inför hög arbetsbelastning, brist på kontroll, personliga konflikter, tidsbrist, oro över ekonomi och arbete m.m. Situationer som kan pågå under månader och år.
När vi befinner oss under långvarig stress utan chans till återhämtning på det här sättet blir kroppens stressreaktioner till slut skadliga för hälsan. Vanliga symptom på stressrelaterad ohälsa är bland annat återkommande muskel- och huvudvärk, infektioner, magproblem, sömnproblem, utmattning, problem med humör, minne och koncentrationsförmågan. Pågår det här för länge slutar den långvariga stressen i utmattningssyndrom och långtidssjukskrivning.
Det viktiga med de här problemen är att fånga upp dem så tidigt som möjligt. Det kan man göra genom att använda verktyg som möjliggör och ger stöd i det förebyggande och proaktiva hälsoarbetet. Då går det att agera och ändra på situationen innan det slutar i sjukfrånvaro.
Webinar
19 oktober kl 12-13.00
Det här är stress och därför blir dina medarbetare sjuka av den. Så här kan ni arbeta för att förebygga stress.
Anmäl dig här
Så går det att motverka stressen med förebyggande insatser
Den stressrelaterade ohälsan är lömsk på det sätt att den smyger sig på över tid. Det kan ta månader och till och med år innan en stressad medarbetare slutligen går in i en sjukfrånvaro. Därför är det viktigt med ett proaktivt hälsoarbete som går ut på att tidigt upptäcka, motverka och hantera stressen i arbetet.
Ett lyckat proaktivt hälsoarbete som motverkar stress består av flera delar som kompletterar varandra. Både kunskapsmässiga och praktiska insatser. Här är några exempel på hur de kan se ut:
Sätt tydliga gränser mellan arbete och vila.
Människokroppen behöver återhämtning, framför allt efter stressiga situationer. Skapa rutiner och en arbetsplatskultur där återhämtning uppmuntras och underlättas, till exempel genom riktlinjer och begränsningar för arbetstid och arbetsbelastning, en policy för tillgänglighet efter arbetstid, en kultur där pauser uppmuntras och chefer som föregår med gott exempel.
Prioritera kommunikation och inflytande.
Stress orsakas bland annat av otydlighet, brist på information, känslor av maktlöshet och brist på kontroll. Främja en öppen dialog där alla kan komma till tals och medarbetarna känner att de blir hörda och kan påverka. Ha rutiner för löpande feedback och delaktighet. Sätt hälsan på agendan och gör stress- och hälsorelaterade frågor till någonting naturligt att prata om på jobbet.
Mät stressen och medarbetarnas hälsa.
Genom att löpande mäta och kartlägga medarbetarnas stressnivå och hälsotillstånd går det att fånga upp ohälsosam stress innan den blir ett hälsoproblem. Hälsokartläggningar kan ske enkelt genom till exempel digitala enkäter och mejlfrågor som tar upp arbetsbelastning, stressnivåer, mående. I samarbete med företagshälsovården eller sjukvårdsrådgivning går det också att koppla hälsokartläggningarna till direkta åtgärder som motverkar stressen och förbättrar hälsan. En annan vinst med hälsomätningarna är att frågorna kan guida medarbetaren till att själv att se vad som behöver förändras för att må bättre.
Uppmuntra motion.
Att röra på sig regelbundet har inte bara positiva effekter på den fysiska hälsan. Motion motverkar även stress och ökar stresståligheten. En viktig del av det proaktiva hälsoarbetet är att underlätta för medarbetarna att vara aktiva, till exempel genom friskvårdsbidrag, steg- och aktivitetstävlingar, promenadmöten, lunchpromenader och träning på arbetstid.
Erbjud stresshantering samt stöd- och hälsosamtal.
Medan det är viktigt att det finns rutiner för att upptäcka och motverka stressen på arbetsplatsen är det inte alltid möjligt att göra allt själv. Att erbjuda möjligheten att kunna prata om sitt mående med någon professionell vårdgivare som är expert på stress och hälsa är ett bra stöd. Det gör det lättare för den drabbade att identifiera vad som orsakar stressen, och därmed få hjälp med att motverka den. Ofta är enbart möjligheten att få ventilera sina tankar och känslor ett bra sätt att minska stressen.
Utbilda och stötta cheferna.
De företag som har en låg stress på arbetsplatsen har som gemensamt att de har ett lyhört och empatiskt ledarskap som ser till individerna och till hur gruppen samverkar. Cheferna tar reda på hur alla mår och lyssnar för att ta reda på vad som behövs för att lösa problem och motverka stress. Chefer som har utbildats i stressens orsaker och verkningar kan upptäcka de tidiga signalerna på att någon mår dåligt och ge rätt stöd i ett tidigt skede. En hälsomedveten chef föregår också med gott exempel när det kommer till arbetsbelastning, kommunikation och återhämtning.
Håll kontakten vid distansarbete.
Nu när det är många som jobbar hemma dyker det upp nya stressfaktorer att ta hänsyn till, till exempel så känner sig många isolerade. Det kan bli en stress i att vara ensam och i att känna sig osäker på vad som händer när kontakten med chefen och kollegorna minskar. Kommunicera mer och tydligare vid distansarbete än vanligt. Skapa rutiner där ni umgänget från arbetsplatsen återskapas så gott det går, till exempel genom digitala fika- och lunchraster.
