HR-nytts Barometer pekar på en utmaning många HR-chefer kanske känner igen: det förebyggande hälsoarbetet är ofta för svagt förankrat i vardagen. Endast 42 procent uppger att de arbetar strukturerat och långsiktigt med hälsa, medan 27 procent beskriver att de främst arbetar reaktivt med sjukfrånvaro eller saknar en tydlig strategi helt.
När man zoomar in på den mentala hälsan syns dessutom ett glapp mellan intention och upplevelse. Enligt Epassis stora studie om personalförmåner från 2025 upplever 59 procent av arbetsgivarna att de erbjuder tillräckligt stöd för att förebygga utbrändhet. Samtidigt är det bara 36 procent av medarbetarna som faktiskt upplever att deras chef ger tillräckligt stöd. Det betyder inte att arbetsgivare inte gör något – men att stödet inte alltid når fram, upplevs som relevant eller är tillräckligt lättillgängligt när det behövs.
En del av förklaringen är att mental hälsa ofta hamnar mellan stolarna. Den kan upplevas som mer privat än fysisk hälsa, vilket gör att både medarbetare och chefer ibland drar sig för att ta upp frågan tidigt. Samtidigt saknar många organisationer tydliga stödvägar som är enkla att förstå och trygga att använda. Resultatet blir att insatser riskerar att aktiveras först när någon redan mår dåligt.
Därför driver Epassi frågan om att bredda friskvårdsbidraget
Mot den bakgrunden arbetar Epassi just nu för att bredda friskvårdsbidraget så att det även ska kunna inkludera terapi och samtalsstöd.
"Friskvårdsbidraget är ett hälsoverktyg som fungerar, men i ett arbetsliv där psykisk ohälsa ökar måste det moderniseras – höjas och breddas för att inkludera insatser för mental hälsa, som terapi och samtalsstöd. Genom att utveckla ett redan etablerat system kan tröskeln sänkas, så att fler vågar ta steget och söka stöd i tid – vilket stärker både individens välmående och arbetsgivarens förebyggande arbete” säger Åsa Severgårdh, vd Epassi Sverige.
Av Ebba Chroholm
