GDPR för arbetsmarknadens parter

Ur kursinnehållet

• Genomgång av grundläggande begrepp i GDPR såsom behandling av personuppgifter, registrerad, personuppgiftsansvarig, personuppgiftsbiträde, grundläggande principer och laglig grund.
• Vilka särskilda regler finns det i GDPR som ger arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer rätt att behandla personuppgifter i sin verksamhet och även så kallade känsliga personuppgifter som facklig tillhörighet?
• När måste man använda samtycke som laglig grund när det gäller arbetssökande, arbetstagare och f.d. anställda och när bör man definitivt inte använda denna lagliga grund?
• Vad gäller vid t.ex. medarbetarsamtal, hantering av hälsoinformation och publicering av fotografier på anställda på hemsidor och i sociala medier?
• Vilka rättigheter har de registrerade, alltså som medlemmar hos en arbetstagarorganisation eller som anställda hos en arbetsgivare, t.ex. rätten att få information om hur deras uppgifter hanteras, rätten att bli raderad etc?
• När får arbetstagarorganisationer dela information med arbetsgivarorganisationer/arbetsgivare och tvärtom, t.ex. i samband med lönerevision, även dela så kallade känsliga personuppgifter som facklig tillhörighet? Finns det regleringar om detta i några kollektivavtal?
• Vad gäller för olika sorters spärrlistor, t.ex. vilka personer en arbetsgivare inte vill anställa igen, sålunda svartlistning?
• Vad behöver man ha kontroll på när det gäller IT-säkerheten i dessa sammanhang? Får man e-posta vilka personuppgifter som helst om anställda?
• Vilka regelverk styr olika bakgrundskontroller som en arbetsgivare vill göra av t.ex. en arbetssökande?
• Vilket regelverk gäller vid olika typer av kontroller av arbetstagare som t.ex. kamerabevakning, kontroll av arbetstider samt kontroll vid misstanke om missbruk av droger och alkohol? Även fråga om kontroll genom GPS-teknik var arbetstagare som framför fordon befinner sig. 
• Vad gäller vid prestationsmätningar, rehabilitering av arbetstagare och kontaktuppgifter till anställdas närstående?
• Hur handskas man med listor över anställdas allergier och ev. sjukdomar?
• Vad gäller när anställda använder system för e-post och arbetsgivarens internetanslutning – kan t.ex. arbetsgivaren kontrollera detta och i så fall hur?
• Hur kommer whisteblowing – visselblåsning – in i bilden och hur regleras detta?
• Vad är ett dataskyddsombud?
• Vad finns det för vägledningar etc. till GDPR på dessa områden och hur kan man betrakta dessa?
• Hur är det med de administrativa sanktionsavgifterna enligt GDPR, och skadestånd till de anställda, för arbetsgivaren, samt för arbetsmarknadens parter, om inte regelverket i GDPR följs?